2026 blir ett globalt supervalår. Val hålls i alla världsdelar, spridda över året – från Uganda och Portugal i januari till Gambia och Sydsudan i december. Mellanårsvalet i USA kommer att få stor uppmärksamhet liksom presidentvalen i stora länder som Brasilien, Indien och Sydafrika. Även i Sverige går vi till val.
Det är mot denna bakgrund som en annan utveckling blir särskilt tydlig: ett generationsskifte i politiken.
Millennials (Generation Y) och Generation Z (Gen Z) är bland de största generationerna i världen och utgör en betydande andel av röstberättigade i många länder. Samtidigt domineras den politiska makten i världen fortfarande ofta hos personer i åldrarna 50–70 år, vilket gör att många av dem är födda på 1950- och 60-talen. Gapet mellan dem som röstar och de som styr har därför blivit allt mer påtagligt.
Men något håller på att förändras.
Zohran Mamdani. Fotograf Kara McCurdy
I New York valdes i november den första borgmästaren från Generation Y. Demokraten Zohran Mamdani, 34 år gammal, vann en klar seger med vallöften om bland annat billigare bostäder och kollektivtrafik. Hans kampanj lyckades engagera många förstagångsväljare och unga genom digitala strategier, sociala medier och lokal organisering.
Samtidigt, på andra sidan Atlanten, har i Frankrike 30-årige Jordan Bardella, partiledare för franska Nationell Samling, vuxit fram som en av den europeiska högernationalismens nya stjärnor. Hans budskap om nationalism och att prioritera Frankrike går hem hos unga väljare som känner sig hotade av globalisering, vilket gör att han nämns som en framtida presidentkandidat.
Trots sina stora politiska skillnader pekar båda exemplen åt samma håll: bilden av vem som kan och får vara politisk ledare håller på att förändras. Signalen är att det inte längre är otänkbart att ledare födda på 80- och 90-talen kliver in på tunga politiska positioner.
Detta sätter press på etablerade partier. I allt fler länder inser de att de måste tala med yngre väljare, inte bara om dem – och att representation handlar om ålder, erfarenheter och livsvillkor. Utan yngre kandidater riskerar partierna att förlora relevans.
Skillnaderna i politiska prioriteringar är tydliga. Millennials och Gen Z sätter klimat, ekonomisk rättvisa, inkludering och psykisk hälsa högt på dagordningen. Det är frågor som rör deras framtida livsvillkor här och nu.
SVT Nyheter 2025-10-29
Under det gångna året har vi sett unga demonstrera världen över för klimatåtgärder, rättvisa arbetsvillkor och mer inkluderande, transparenta demokratiska processer som säkrar deras framtid. Protesterna kombinerar fysiska demonstrationer med digital aktivism, och signalerar en generation som inte nöjer sig med symbolpolitik, utan vill ha snabba, rättvisa och långsiktiga förändringar.
2026 kan bli året då en ny politisk generation börjar ta plats i politiken. Ett valår där maktens åldersstruktur börjar spegla väljarkårens och där framtiden i högre grad formas av dem som faktiskt ska leva i den. Och där politiken återigen börjar handla om framtiden.
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion