Ann-Therése Enarsson, vd för tankesmedjan Futurion, reflekterar över hur värderingsskiften påverkar fack, arbetsgivare och förtroendet mellan dem i Institutet för framtidsstudiers nyhetsbrev om opinionstrender och framtidens moral.
Nyhetsbrevet handlar om Pontus Strimlings forskningsgrupps forskning som visar att moralargument som grundas i frihet och rättvisa tenderar att vinna mark över tid, medan argument som bygger på tradition eller auktoritet förlorar inflytande. Den så kallade moralargumentsteorin förklarar varför vissa samhällsförändringar upplevs som naturliga steg framåt medan andra möter motstånd. För arbetsmarknadens parter kan denna kunskap bli avgörande för att förstå vilka värderingar som ger legitimitet i framtidens arbetsliv.
Om vi kan förutse värderingsförändringar i samhället, hur skulle det kunna hjälpa arbetsmarknadens parter att möta framtida krav och förväntningar?
Om vi vet vilka värderingar som vinner mark kan parterna förbereda sig på framtidens legitimitetsgrunder. Futurions och SOM-institutets mätningar visar till exempel att unga värderar frihet, delaktighet och rättvisa högre än tradition och hierarki. Det pekar mot ett arbetsliv där självbestämmande, inflytande och rättvis behandling blir centrala frågor – inte bara för motivation, utan för förtroende. Arbetsgivare och fack behöver därför utveckla nya sätt att organisera arbete och samverkan som harmonierar med dessa värderingar.
Om materiella värderingar ökar i betydelse kan kraven på lönehöjningar bli viktigare medan andra värderingsskiften kan innebär ett ökat intresse för exempelvis arbetstidsförkortning eller att få jobba med frågor som exempelvis hållbarhet. Facket ska ju driva krav som ligger i linje med medlemmarnas intressen och intressena styrs ju delvis av värderingar.
I takt med att AI, digitalisering och hållbarhet förändrar arbetslivet uppstår nya moraliska frågor. Vilka typer av moralargument tror du kommer dominera diskussionen om teknikens roll på arbetsmarknaden?
När tekniken tar större plats blir frågan om vad som är rättvist och mänskligt mer avgörande än vad som är tekniskt möjligt. Vi ser redan hur argument om rättvisa – vem får tillgång till kompetensutveckling, vem gynnas eller drabbas av automatisering – väger tyngre än argument om effektivitet eller tradition. Samtidigt växer kravet på frihet: rätten att förstå och påverka hur AI används i arbetet. De vinnande argumenten handlar troligen om hur tekniken kan stärka människors handlingsutrymme snarare än ersätta det.
Hur viktig blir moralisk legitimitet för framtidens arbetsgivare och fackförbund – kan de vinna förtroende genom att använda “rätt sorts” moralargument?
Moralisk legitimitet blir helt avgörande. I en tid av snabb förändring litar människor mer på aktörer som upplevs stå på rätt sida av de värderingar som växer sig starka. Det handlar inte längre bara om vad man gör, utan varför och hur. Arbetsgivare och fackförbund som kan koppla sina budskap till frihet, rättvisa och hållbarhet – snarare än till auktoritet eller tradition – kommer att vinna framtidens förtroendekapital. Det är en värderingsmässig kompass för framtidens arbetsliv. Det är i mycket värderingsargument som rättvisa och solidaritet som skiljer facket från exempelvis ett försäkringsbolag eller en juristfirma som kan erbjuda arbetsrättslig rådgivning.