Ungas framtidstro mitt i osäkerheten
När unga oroar sig för världsläget gör de inte det som passiva betraktare. De söker sig i allt högre grad till roller och utbildningar som stärker Sveriges säkerhet och motståndskraft. I en tid då kompetensförsörjning blivit en strategisk säkerhetsfråga behöver Sverige förstå, stödja och ta vara på viljan att bidra.
Unga som uppger att de har koll på säkerhetspolitiken är också de som oroar sig mest för det geopolitiska läget, enligt Ungt Ledarskaps rapport Ungdomsfokus 2025. Men den ökade oron verkar inte dämpa deras framtidstro, snarare tvärtom. Ett liknande samband kan ses när det gäller ungas engagemang i samhället. De unga som drivs av en vilja att förändra och påverka är också de som ser mest positivt på framtiden.
Engagemanget blir tydligt i det växande intresset för säkerhets- och försvarsutbildningar. Antalet sökande till Försvarshögskolans mest populära mastersprogram har ökat med 36 procent sedan 2023. Det är mer än ett utbildningsval; det visar hur unga orienterar sig i en ny geopolitisk era. Deras val speglar också den förändrade omvärld vi befinner oss i, där behovet av skydd ökar samtidigt som kompetensbristen inom säkerhetsskyddsfrågor blir alltmer påtaglig.
Utvecklingen bekräftas även i Säkerhetspolisens lägesbild för 2024–2025, där den höga efterfrågan på kvalificerad personal inom säkerhetskänslig verksamhet lyfts fram. Bristen på rätt kompetens utgör en faktisk risk eftersom den kan göra känsliga verksamheter mer sårbara och exponerade. Framöver väntas behovet dessutom öka ytterligare i takt med teknologiska framsteg och förändring i omvärlden. För att möta upp detta har SÄPO och Försvarsmakten, i samarbete med Försvarshögskolan, utvecklat utbildningar på både grundläggande och fördjupad nivå inom säkerhetsskydd.
Mot den bakgrunden blir den framväxande bilden av ungas engagemang och framtidstro ännu mer betydelsefull. När världsläget hårdnar svarar många unga inte med resignation, utan med handlingskraft. De vill vara med och forma samhället.
För Sverige är det ett tecken på att framtidstron finns kvar – men den tar sig nya uttryck. Som ett ansvarstagande, en vilja att kompetensutvecklas och insikten om att säkerhet är något som byggs av människor. Det är ett gyllene tillfälle, men också en prövning av våra system. Klarar vi att matcha viljan att bidra med strukturer som tar tillvara den? Har vi en utbildningskedja, ett ledarskap och en arbetsmarknad som gör det möjligt för unga att växa in i de roller som nu blivit centrala för Sveriges resiliens?
Genom att engagera sig i samhällsfrågor och utbilda sig inom säkerhets- och försvarsbranschen tar unga inte bara ansvar för sin egen väg framåt. De bidrar samtidigt till att fylla en av arbetsmarknadens mest avgörande kompetensluckor. I en tid då säkerhet blivit en breddfråga, från kritisk infrastruktur till digitala sårbarheter, är det just kombinationen av oro och en vilja att agera som kan stärka Sverige. Framtidstro handlar inte längre om att känna sig trygg i världen. Det handlar om att vilja göra världen tryggare.
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion