När världen förändras, förändras också arbetslivets roll. Att rusta för kris är en del av ett modernt arbetsgivaransvar. Kan beredskap och trygghet komma att bli den nya hårdvalutan?
Med krisen runt hörnet förändras våra prioriteringar. Otrygghet påverkar oss alla inte bara vårt privatliv utan även hur vi förhåller oss till arbetet. Kanske kommer fler att vilja stanna längre på en arbetsplats där vi känner oss säkra. Kanske kommer aspekter som tillit, lojalitet och trygghet att väga tyngre. Kan en fungerande beredskap komma att bli den viktigaste arbetsplatsförmånen? Oavsett ställs nya krav på arbetsgivaren.
I den senaste SOM-undersökningen svarade 44 procent av svenskarna att de är mycket oroliga för militära konflikter. 35 procent uttryckte oro för att ett nytt världskrig kan bli verklighet. Samtidigt har Sveriges ÖB, Michael Claesson, uttalat att landet kan stå på randen till krig inom fem år. I en tid präglad av säkerhetspolitiska skiften, överlappande kriser och ekonomisk oro utmana tidigare föreställningar om trygghet och värderingar – inte minst i relation till arbetsplatsen. Blir arbetsgivaren en allt viktigare aktör att luta sig mot i händelse av kris?
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion
Vid höjd beredskap aktiveras den arbetsrättsliga beredskapslagen, som tillfälligt ersätter delar av arbetsrätten. För att arbetsplatserna ska fungera vid höjd beredskap krävs det att beredskap är inbyggt i organisationen redan i dag. En ny studie från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) visar att sju av tio unga är villiga att hjälpa till vid en samhällskris. Samtidigt är bara 36 procent optimistiska om Sveriges framtid. Det visar på en tydlig spänning – viljan att bidra finns, men tilliten vacklar. De fackliga centralorganisationerna betonar vikten av ökad kunskap om beredskap på arbetsplatserna. I deras gemensamma informationsmaterial beskrivs hur många saknar grundläggande förståelse för vad höjd beredskap kan innebära för deras yrkesroll och arbetsplats.
Arbetsplatsen är en central del av människor vardag och därmed en stark kraft för att bygga samhällsberedskap. Det står klart att krisberedskap kräver långsiktighet, kunskap och förankring i det vardagliga – här kan arbetsgivaren komma att bli central. I en tid präglad av ovisshet söker människor stabilitet. Beredskap är en framtidsfråga – också för arbetsgivare som vill vinna kampen om kompetensen.
Jag är övertygad om att ökad kunskap om vad en höjd beredskap skulle innebära kommer att minska oron på arbetsplatserna, stärka framtidstron och leda till bättre resultat för organisationen och samhället i stort.
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion