Skip to main content

Spaning: AI-paradoxen

Spaning: AI-paradoxen

– och att bära kognitiv dissonans

Spaning AI-paradoxen

AI skapar existentiell oro bland majoriteten samtidigt som användningen växer snabbt. Vad innebär det för arbetsplatsen?

SOM-institutets senaste rapport Svenska ungdomstrender visar på en tydlig paradox – svenskarna använder AI mer än någonsin, samtidigt som en majoritet ser tekniken som ett reellt hot mot mänskligheten.

Att AI innebär ett existentiellt hot verkar vara en generationsöverskridande uppfattning i Sverige. Över hälften av svenskarna, 57 procent, anser att tekniken utgör ett hot mot mänskligheten. Bland unga i åldrarna 16–24 år, håller 53 procent med. Endast 29 procent av svenskarna tror att AI-utvecklingen skapar fler jobb än den tar bort och 16 procent fruktar att deras eget arbete försvinner inom ett decennium.

Mindre oväntat använder unga AI i betydligt högre utsträckning än andra åldrar. I gruppen uppger 35 procent att de använder en AI-chatbot varje vecka, vilket kan jämföras med 12 procent bland befolkningen i helhet. Användningen växer dessutom snabbt. Andelen svenskar som regelbundet använder AI-verktyg i jobbet eller privat fördubblades mellan 2023 och 2024 och allt tyder på att den kurvan kommer fortsätta peka rakt uppåt.

Att användningen av AI ökar trots den existentiella oro som är kopplad till tekniken kan verka paradoxalt, men fenomenet är välkänt. Det är ett uttryck för kognitiv dissonans – när våra handlingar inte stämmer överens med våra övertygelser. Vi har sett det i allt från rökning till spel och nu även i vår relation till AI.  Tekniken erbjuder kanske inte eufori eller nikotinkickar men den skapar produktivitet och tempo. Därför fortsätter vi.

Frågan är därför inte om paradoxen är logisk, utan vilka konsekvenser den får. När värderingar och beteenden krockar skapar det oro, stress och osäkerhet, vilket inte minst kan få konsekvenser för arbetsmarknaden. Särskilt när en ny generation av flitiga AI-användare nu kliver in på arbetsplatserna. Skuldkänslor och stress kan både undergräva medarbetarens prestation och välmående, men även organisationens framgångar på sikt.

Kanske måste vi därför börja med att göra tekniken mer begriplig och öka förståelsen för vad hotet faktiskt innebär. Risker måste förklaras och möjligheter konkretiseras för att minska glappet mellan vad vi gör och vad vi känner. Genom kompetens kan vi skapa trygghet och de potentiella riskerna kan dessutom minska om vi förstår och använder tekniken rätt.

Allt tyder på att AI-utvecklingen kommer fortsätta i en galopperande fart. Med rätt kompetens kan vi omvandla den kognitiva dissonansen till känslan av att ha koll. Först då kommer vi på allvar kunna dra nytta av tekniken.

Ann-Therése Enarsson, vd Futurion