
Ny undersökning: Politiken osynlig för unga
En aktuell undersökning bland förstagångsväljare visar att politiken får underkänt i frågan om att lägga vikt vid att unga ska få jobb. Teknologisk utveckling och AI upplevs som ett hot. Vi behöver förbättra ungas möjligheter till både arbete och kompetensutveckling, skriver Ann-Therése Enarsson, vd för Futurion.
Sverige har historiskt varit framgångsrikt både på att hålla uppe sysselsättningen och att ta tillvara på de möjligheter som den nya tekniken innebär. Men just nu står vi och stampar. I en undersökning bland förstagångsväljare som tankesmedjan Futurion har genomfört i samarbete med Verian kan fem av tio (50 procent) inte ange vilket riksdagsparti som lägger störst vikt vid att unga ska komma in på arbetsmarknaden. Två av tio (17 procent) svarar Socialdemokraterna och en av tio (14 procent) Moderaterna. Detta resultat kan inte tolkas på annat sätt än att de politiska partierna inte lever upp till ungas behov av en jobbskapande politik.
Arbetslöshet har tidigare främst slagit mot lågutbildade unga. Men i dag ser vi andra mönster. Unga med yrkesutbildning kan ofta ha ganska goda förutsättningar om de inte befinner sig i en bransch i kris, som exempelvis byggbranschen. Däremot har många unga akademiker svårt att få jobb. Tidigare växande sektorer som exempelvis spelbranschen drar ned och många arbetsuppgifter tas över av AI.
Vanliga instegsjobb för unga akademiker har ofta varit olika former av administrativa arbetsuppgifter och dessa är de som är mest hotade av olika AI-lösningar. Länge har vi i Sverige slagit oss till ro i övertygelsen om att ny teknik skapar nya jobb och att strukturomvandlingen har varit framgångsrik. Det är inte en verklighet som unga känner igen sig i. I undersökningen svarar 56 procent att teknikutvecklingen kommer att slå ut fler jobb än den skapar och endast 20 procent svarar det motsatta.
Fyra av tio (39 procent) tror att utvecklingen av AI kommer att påverka ungas möjligheter att få ett jobb negativt, medan en av tio (11 procent) tror att AI kommer att påverka positivt.
Av goda skäl har demografin och befolkningens ålderssammansättning seglat upp på dagordningen och den kommer kräva sina egna politiska lösningar. Men vi kommer aldrig att kunna behålla vårt välstånd eller ens få samhället att fungera om de som befinner sig i arbetsför ålder inte får ett jobb. Ett samhälle som inte erbjuder unga en väg in i arbetslivet skapar sin egen framtida otrygghet. Forskningen visar tydligt att arbetslöshet i unga år ökar risken för långtidsarbetslöshet senare i livet.
När alliansregeringen 2013 fick kritik för arbetslösheten kommenterade dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt det med att det främst gällde utrikesfödda, medan ”svenskar mitt i livet” hade arbete. Även om uttalandet väckte starka reaktioner låg det en del sanning i detta. Dagens höga arbetslöshet går dock inte att förklara med att det bara handlar om utrikesfödda och människor i våra utsatta områden. Nu kan vi alltså se att arbetslösheten stiger, inte minst bland unga akademiker.
Det är också den grupp vars arbetstillfällen i högst utsträckning trängs undan av AI. Sverige har historiskt varit framgångsrikt både på att hålla uppe sysselsättningen och att ta tillvara på de möjligheter som den nya tekniken innebär. Men just nu står vi och stampar.
För att vända utvecklingen behöver både politiken och näringslivet steppa upp:
- De planerade tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifterna och allmänna löneavgiften måste kompletteras med fler insatser för att sänka trösklarna till första jobbet. Det är angeläget att stärka övergången från skola till arbetsliv genom dels utbyggd och mer kvalitativ praktik i gymnasiet och yrkeshögskolan, dels tydligare samverkan mellan skolor och lokala arbetsgivare.
- Arbetsgivare behöver skapa tydliga juniorroller utan krav på ”2–3 års erfarenhet” för enkla jobb och erbjuda betald praktik i stället för obetald. Dessutom bör de acceptera att unga behöver läras upp och därför satsa på intern utbildning och handledning.
Det är anmärkningsvärt att dessa frågor inte får större utrymme i samhällsdebatten. För många unga blir arbetslösheten en första erfarenhet av att samhället inte räknar med dem. Om unga får lära sig att kombinera AI med mänskliga färdigheter som kreativitet, kritiskt tänkande och socialt omdöme blir de vinnare på framtidens arbetsmarknad.
Ann-Therése Enarsson, vd för Futurion