Svenska institutioner måste bli mer utåtriktade och samordnas bättre om vi ska lösa samhällets utmaningar. Mats Tyrstrup, forskningsledare Leading Health Care på Handelshögskolan och grundare av Stockholm Center of Governance, berättar hur i senaste avsnittet av Futurions Framtidens färdigheter-podd. Lyssna här!
Värdeskapandet i samhället har flyttats från enskilda aktörer till de ”organisatoriska mellanrummen”. Det kommer bara inte funka om inte samhällets institutioner och aktörer blir bättre på att samordna sig, säger Mats Tyrstrup i podden.
– I Sverige brukar det som hanteras av en organisation fungera ganska bra, men när det krävs samordning över organisatoriska gränser – som när hemsjukvården behöver samarbeta med specialistvården och med hemtjänst – då blir det sällan särskilt bra.
Modellen fungerar utmärkt vid tillverkning av produkter, men idag är mycket av värdeskapandet kopplat till våra beteenden.
– När vi tittar på våra stora samhällsutmaningar, som klimatet, integrationen, segregationen och äldreomsorgen, landar de alla i kravet på förändrade beteenden för att lösas.
Mats Tyrstrup startade initiativet Stockholm Center of Governance tillsammans med Handelsklasskompisen Jonas Törnblom, just för att fokusera på förbättrad samordning mellan offentliga och privata aktörer för att lösa komplexa samhällsproblem.
– I takt med att vi rör oss från sakernas värld till beteendenas värld, rör vi oss från en värld där enskilda aktörer kan leverera värden, till att enskilda aktörer blir en del av värdeskapande system. Koordineringen av dessa värdeskapande system, det är governance-utmaningen vi står inför i ett nötskal, säger Mats Tyrstrup.
Och han har ett praktiskt råd till organisationerna som ingår i systemet: Gå på studiebesök!
– Om socialtjänsten bjuder in barn- och ungdomspsykiatrin för att visa hur de arbetar, och tvärtom, så byggs relationer och kunskaper. Det är först när vi agerar som ett system som vi kan hjälpa, inte som idag när alla agerar var för sig och remitterar till varandra i hopp om att någon annan ska lösa problemet.
Systemtänkandet innebär även nya krav på ledarskapet. Istället för hierarkisk ordning, långsiktiga budgetar och verksamhetsplaner hamnar fokus i ledarskapet på relationsbyggande och relationsutveckling och att bygga nätverk, med utgångspunkt i problemen som ska lösas.
– Istället för kapten, coach eller regissör behöver ledaren vara en diplomat, någon som arbetar utåtriktat, kan representera sin organisation och uppträda mellan aktörer. Att arbeta utåtriktat är det nya ledarskapet.