Futurions vd Ann-Therése Enarsson skriver på Aftonbladet debatt 1 oktober 2026.
AI håller på att skapa en politisk hästsko i USA.
Längst ut till vänster och höger hittar människor som annars avskyr varandras politik plötsligt en gemensam fiende: AI-boomen och techjättarna bakom den.
AI var länge något ganska abstrakt. Nu tar tekniken mark, el och vatten i anspråk. På den amerikanska landsbygden protesterar klimataktivister och konservativa Maga-väljare mot samma enorma datahallar.
Vänstern oroar sig för energiförbrukning, vatten och techbolagens makt. Högern ser jordbruksmark försvinna, oroar sig för elpriser och frågar varför lokalsamhällen ska bära kostnaderna för Silicon Valleys AI-race.
Misstron mot etablissemanget förenar ytterkanterna. Hästskon sluts.
I Sverige händer nästan det motsatta. Ulf Kristerssons regering har satt målet att Sverige ska bli ett av världens tio främsta AI-länder. Socialdemokraterna vill också investera kraftigt i AI.
Och till skillnad från Maga-högern i USA har Sverigedemokraterna inte gjort AI-motståndet till sin fråga. SD vill att Sverige ska ligga långt framme tekniskt.
V och MP betonar riskerna mer, men någon svensk motsvarighet till den amerikanska AI-protesten finns inte i riksdagen. Tvärtom råder en ovanligt bred politisk samsyn om riktningen: Sverige ska satsa på AI, och det ska gå fort.
Om inget etablerat parti fångar upp AI-oron kommer förr eller senare någon annan att göra det
Och visst behöver Sverige AI. Vi har inte råd att ställa oss vid sidan av en teknisk revolution som förändrar världsekonomin. USA och Kina investerar enorma summor och Sverige och Europa behöver forskning, kompetens och egen teknisk kapacitet för att inte hamna på efterkälken.
Men politikerna tycks vara betydligt mer entusiastiska än väljarna.
I Futurions undersökning ”Under ytan” känner bara 25 procent hopp inför AI:s betydelse för framtiden. Bara 23 procent tror att AI-utvecklarna agerar i samhällets intresse. Och 47 procent vill att det ska finnas en nödbroms om utvecklingen riskerar att få allvarliga konsekvenser.
Det är ett glapp som nästa regering gör klokt i att ta på allvar.
Oron är inte svår att förstå. Människor ser hur AI kan förändra eller slå ut jobb. De möter deepfakes, bedrägerier och AI-genererad desinformation. De ser några av världens mäktigaste techbolag få ännu större makt över data och digital infrastruktur.
Och så finns den konflikt som redan syns i USA. När fler datahallar ska byggas kommer också den svenska diskussionen att handla om jordnära saker: Vem får elen? Vem betalar för nätet? Vem får vinsterna och vem tar kostnaderna?
Det är den här politiska konflikten som ännu knappt syns i Sverige. Om inget etablerat parti fångar upp AI-oron kommer förr eller senare någon annan att göra det.
Politiker kan inte nöja sig med att heja på utvecklingen. De måste också styra den. Nästa regering – oavsett färg – måste ge besked om hur Sverige ska hantera AI-utvecklingen.
Det kräver svar på vad som händer med jobben, hur människor skyddas mot övervakning och hur makten över tekniken ska fördelas.
USA visar vad som kan hända när de frågorna inte får politiska svar. AI har redan börjat skapa allianser som få hade räknat med. Sverige behöver ligga långt framme i AI-utvecklingen. Men nästa regering måste också våga ta strid om de svåra frågorna och visa att den ser mer än möjligheterna.
Annars kommer någon annan att göra det.
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion
