AI förändrar redan arbetslivet. Men vem får del av vinsterna, vem tar riskerna och vem får vara med och bestämma? Skillnaderna mellan kvinnor och män är tydliga.
Vi pratar ofta om AI i termer av effektivisering, vilka yrken som hotas och vilka kompetenser som kommer att behövas på framtidens arbetsmarknad. Men på Futurions senaste AW-samtal, Kvinnor, AI och nästa maktskifte, stod en annan grundläggande fråga i fokus: Vem får makten när tekniken förändrar arbetslivet?
Techjournalisten Katarina Andersson, baserad i San Francisco, har länge följt utvecklingen i Silicon Valley. På uppdrag av Futurion har hon spanat efter trender och skiften som formar AI-utvecklingen och framtidens arbetsliv.
I fyra nya rapporter samlar vi hennes perspektiv på AI-racet, det växande motståndet och hur kön, makt och inflytande påverkas när tekniken förändrar arbetsliv och samhälle.
Kvinnor ordnar med säkerhetsbälten – män bygger motorn
Kvinnor och män har olika förutsättningar när AI förändrar arbetslivet. Kvinnor finns i stor utsträckning i yrken och arbetsuppgifter som kan påverkas av AI, medan män i högre grad dominerar techbranschen där tekniken utvecklas och kapitalet koncentreras.
Även i själva AI-utvecklingen syns en uppdelning. Kvinnor hamnar ofta i frågor om etik, policy, säkerhet och risker medan män i större utsträckning bygger själva tekniken. Under samtalet fångades skillnaden i bilden av att kvinnor bygger skyddsräcken och säkerhetsbälten, medan män bygger motorn.
Det är viktiga uppgifter, men väcker frågan om vem som får forma utvecklingen och ta del av dess värden. För den som äger tekniken och kapitalet har också större inflytande över vilka problem AI ska lösa och hur.
Motståndet växer i USA – Sverige ligger lågt
I Silicon Valley är AI-hypen och investeringarna enorma. Men samtidigt växer motreaktionerna. Ingenjörer som tidigare haft en stark position på arbetsmarknaden möter uppsägningar och ökad osäkerhet. En del lämnar AI-bolag av oro för utvecklingen, medan andra börjar organisera sig fackligt. Nya nätverk och rörelser samlar också fotografer, designers och andra yrkesgrupper vars arbete påverkas av AI.
I USA har motståndet fått en tydligare organisering och större omfattning än i Sverige. Här finns också initiativ, men de är mindre synliga. Men vi vet att det finns en växande oro för AI och arbetslivets förändring, vilket bland annat framgår av Futurions studie ”Under ytan”. Samtidigt är den politiska diskussionen betydligt osynligare. Som Katarina Andersson konstaterade under samtalet är AI inte bara en teknikfråga, det är en fördelningsfråga. Ändå har frågan ännu inte tagit en tydlig palts i politiken i Sverige.
AI-frågan är fortfarande öppen
AI är inte en naturkraft som bara förändrar arbetslivet. Det handlar om samhällsval, om hur tekniken ska användas och vem får del av produktivitetsvinsterna. Vad vill vi ska hända med jobben, kompetensen och inflytandet? Och hur säkerställer vi att kvinnor inte bara får hantera riskerna, utan också kan äga, utveckla och forma tekniken?
AI-frågan har ännu ingen given politisk hemvist. I USA växer konflikterna om arbete, ägande och inflytande fram. I Sverige är det betydligt tystare, trots att konsekvenserna för arbetslivet redan är påtagliga.
Det innebär också att mycket fortfarande går att påverka. Vem som får makten över AI, hur vinster och risker fördelas och vilket arbetsliv tekniken ska bidra till är frågor som ännu inte är avgjorda.
Det verkliga maktskiftet handlar inte bara om hur AI förändrar arbetslivet – utan om vilka som får vara med och bestämma hur det ska se ut.
