Aktuellt

Forskningschefen: Så bemöter vi populismen

INTERVJU. Carl Melin, samhällsanalytiker och forskningschef på Futurion, har tittat på vad olika forskare och andra experter dragit för slutsatser kring orsaker till populismen och sammanställt dessa i en essä.

Hopp och framtidstro – så bemöter vi populismen

ESSÄ. Runt om i världen går auktoritära populister framåt i allmänna val. Populistiska partier ökar sitt stöd och populistiska kandidater blir valda. I enstaka val i enskilda länder kan de gå tillbaka, som senast i Danmark. Men den långsiktiga trenden är att de auktoritära rörelserna blir allt starkare över tid. Statsvetare och nationalekonomer har tillsammans med sociologer, psykologer och opinionsanalytiker framfört olika teorier om varför stödet för auktoritär populism ökar. I grunden går det att gruppera de olika förklaringsmodellerna i två olika kategorier. Det finns ekonomiska förklaringsmodeller och det finns kulturella. Genom positiva framtidsberättelser kan vi bemöta populismen. Det räcker dock inte att prata om framtidstro. Det behövs också tydliga reformer och åtgärder som visar att en bra framtid är möjlig. Här har både politiken och arbetsmarknadens parter ett stort ansvar.

Lotta Stern, vice vd Ratio, i Futurions podcast: “Öka konkurrensen mellan fackförbunden”

I Sverige är andelen som är med i facket högre än i nästan alla andra länder. Men normen att “man ska var med i facket” håller på att försvinna. Och ingen vet var brytpunkten i facklig anslutning ligger för att den svenska modellen skall fortsätta att fungera. – Jag vet att det är lite av ett tabu, men jag tycker att det är alldeles för lite konkurrens mellan olika fackförbund. Det hämmar innovationskraften. Det säger Lotta Stern, vice vd på näringslivets forskningsinstitut Ratio, när hon gästar Ann-Therese Enarsson och Anna Danielsson Öberg i Futurions podcast Vad är grejen med facket? 

Vad behöver vi göra nu för att det ska bli rätt sen?

Även om hösten gör sig påmind med sina mörka kvällar så ser jag ljust på framtiden, men den kommer inte av sig själv. Vi befinner oss just nu i en tid av stark teknisk utveckling – en tid som vissa kallar ”den fjärde industriella revolutionen”. Kärnfrågan är ju hur vi bygger ett resilient system och samhälle som skapar trygghet under förändring. Det behövs insikter, kunskaper och perspektiv om det samhälle som nu formas. De förändringar vi står inför nu ställer stora och nya krav på både politiken och arbetsmarknadens parter. Vad behöver vi göra nu för att det ska bli rätt sen? Vilka svaga signaler bör vi lyssna till?

Victor Bernhardtz, ombudsman för digitala arbetsmarknader, i Futurions podcast: “Plattformar är också arbetsgivare”

Plattformsekonomin är ingen bransch. Det är en modell för att förmedla tjänster i många olika branscher. Men plattformar är arbetsgivare. Helt enkelt eftersom den som tar korta uppdrag i den så kallade gig-ekonomin också behöver ha sjyssta villkor. Det säger Victor Bernhardtz, ombudsman för digitala arbetsmarknader på Unionen, när han gästar Ann-Therese Enarsson och Anna Danielsson Öberg i Futurions podcast Vad är grejen med facket.