Insikter & åsikter

Ett tyst generationsrån pågår i Sverige

Spaning: Unga gör allt vi ber om – och tappar ändå tron på framtiden

Vi har sagt åt unga att utbilda sig, arbeta hårt och ta ansvar för sin framtid. Men vad händer när de börjar tvivla på att det räcker? När de inte längre är säkra på att utbildningen leder någonstans eller att de får samma möjligheter som sina föräldrar?

Det tvivlet finns redan. I Futurions och Seismics rapport Under ytan säger sex av tio studenter att de är skrämda av framtidens arbetsliv. 44 procent oroar sig för att utbildningen inte ska vara användbar när de söker jobb. De har gjort vad vi bett dem om, men tvivlar på att samhällets löfte håller.

Det är inte konstigt. Unga förväntas ta ansvar för framtiden, men har begränsat inflytande över de beslut som formar den. Samtidigt blir det svårare att nå sådant som tidigare generationer kunde räkna med, fast jobb och egen bostad. Man kan kalla det ett generationsrån.

När unga inte längre tror att ansträngning leder någonstans skadas tilliten till samhället. Ibland syns missnöjet på gatorna. I Frankrike har hundratusentals elever och studenter i höst protesterat mot lärarbrist och förfallna skolor. På vissa håll har det blivit sammandrabbningar med polisen. Sverige är inte Frankrike. Men också här finns en risk att unga tappar tron på att deras röst spelar någon roll. Det vore ett allvarligt problem för demokratin.

Generationsrånet handlar ytterst om makt. Historikern Samuel Moyn beskriver i Gerontocracy in America hur ekonomiska tillgångar och politisk makt koncentreras hos äldre generationer. När andelen äldre väljare växer ökar politikernas incitament att lyssna på dem. Politikens löften följer rösterna.

Även i Sverige finns skäl att fråga vem politiken prioriterar. Partierna har under lång tid satsat på att minska skillnaden i skatt mellan pension och lön. Det kan finnas goda skäl för det. Men varför har vi inte sett samma beslutsamhet att underlätta för unga att skaffa sin första bostad? Många väntar i åratal på ett hyreskontrakt, medan bostadsägare har kunnat bygga förmögenheter.

Nu riskerar skillnaderna att förstärkas på arbetsmarknaden. Forskning från Örebro universitet pekar på att sysselsättningen bland 22–25-åringar i AI-exponerade yrken utvecklats upp till 5,5 procent sämre än i mindre exponerade yrken. För personer över 50 var utvecklingen däremot något mer positiv i AI-exponerade yrken. AI har inte skapat generationsklyftan, men riskerar alltså att fördjupa den.

Unga är inte emot förändring. I Under ytan efterfrågar de fungerande skyddsnät när arbetslivet ställs om. Här har både parterna och politiken ett ansvar. Parterna kan öppna fler vägar in, till exempel genom traineejobb. Politiken kan se till att skyddsnäten når även dem som ännu inte fått sitt första jobb.

Men generationsfrågan är större än arbetsmarknaden och måste få genomslag i hela politiken. Därför bör den regering som nu ska bildas införa generationsanalyser av större reformer. Precis som regeringen i dag undersöker hur politiska beslut påverkar kvinnor och män bör den också undersöka hur de påverkar unga och äldre. Då blir det tydligare vilka som gynnas och vilka som får betala.

Den bör också utse en ungdomsminister med verklig tyngd, som kan driva ungas intressen i budgetarbetet och över politikområdena. Annars riskerar generationsfrågorna att fortsätta falla mellan stolarna.

Vi kan inte kräva att unga ska känna framtidstro. Men vi har ett ansvar att ge dem skäl till det.

Ann-Therese Enarsson, vd Futurion

Fokus på

AI och arbetslivet —

Hur teknik förändrar arbete, ledarskap och organisation.

Se innehåll
Fokus på

Framtidens färdigheter —

Hur människor utvecklar kompetens och lärande för framtidens arbetsliv.

Se innehåll
Fokus på

Generationer och framtidstro —

Hur värderingar, demografi och ungas villkor förändrar arbetslivet.

Se innehåll
Fokus på

Makt, tillit och arbetslivets spelregler —

Hur inflytande och organisering förändras i arbetslivet.

Se innehåll