Bara 15 procent av tjänstemännen tycker att det är okej att arbetsgivaren samlar in data om deras hjärnaktivitet, visar Futurions Novusundersökning. Samtidigt som tekniken utvecklas som gör det möjligt, så hänger lagstiftningen inte med.
Futurions vd Ann-Therése Enarsson skriver på Arbetsvärlden debatt idag. Läs här!
När AI tar över fler arbetsuppgifter blir vår förmåga att koncentrera oss, tänka kritiskt och fatta kloka beslut allt viktigare, för oss själva och för våra arbetsplatser. Nu kommer också tekniken som kan mäta vår koncentration och mentala belastning. Hjärnan är inte längre självklart en fredad zon.
Neurotekniken är ett av de hetaste utvecklingsområdena i dag. Inom vården har den gjort stor nytta, och nu når den konsumenterna. I början av oktober presenterade amerikanska Neurable nya hörlurar med EEG-sensorer, som mäter hjärnans elektriska aktivitet. Enligt företaget kan hörlurarna uppskatta användarens fokus, stress och arbetsbelastning. Enklare verktyg som följer ögonrörelser och andra kroppsliga signaler marknadsförs redan för kontorsarbete.
Den dag arbetsgivare börjar använda sådan teknik kommer argumentet troligen att vara att förebygga stress och ohälsa, stödja lärandet eller höja produktiviteten. Men det som samlas in för att hjälpa kan också användas för att bedöma. Den som ofta tappar koncentrationen kanske har varit uppe med ett sjukt barn, men mätningen kan ändå påverka hur medarbetaren bedöms. Och vart tar uppgifterna vägen sedan? Hjärndata kan sparas, delas och följa en människa långt efter att mätningen gjordes.
Sex av tio tjänstemän säger nej till mätning
Tjänstemännen är skeptiska till att bli mätta. Sex av tio säger nej till att arbetsgivaren mäter deras stress eller mentala belastning, och även när syftet enbart är att förbättra arbetsmiljön säger 57 procent nej. Det tyder på en principiell gräns som vi borde respektera. Mer än hälften säger också att de i så fall vill ha garantier för att uppgifterna inte används för att bedöma deras prestationer eller påverkar lön och karriär.
Skyddet för arbetstagare har vuxit fram steg för steg. Först gällde det arbetstid och säkerhet, sedan hälsan och på senare år den digitala integriteten. Nu är det dags att skydda den mentala integriteten.
EU:s AI-förordning förbjuder viss avläsning av känslor på arbetsplatser, men det är oklart vad som får mätas och i vilket syfte. I september varnade EU-kommissionens etikråd EGE för riskerna när hjärndata kombineras med AI. Rådet vill att hjärndata och slutsatserna som dras ur den får ett starkt skydd i lag, och att tekniken förbjuds för manipulation och diskriminerande profilering.
3 åtgärder skyddar hjärndata
Både AI-förordningen och dataskyddsförordningen ger utrymme för lagar och kollektivavtal som skyddar arbetstagare bättre. Det utrymmet bör vi ta vara på, och den här gången kan vi ligga före. Därför föreslår vi tre åtgärder.
Ge hjärnan ett starkare skydd i lag. När den nya regeringen formar Sveriges AI-politik måste arbetslivets villkor finnas med. Det är hög tid för en samlad lag om digital integritet i arbetslivet, och hjärndata måste omfattas av den. Regeringen bör tillsätta en utredning direkt.
Sätt gränser för mätning redan nu. I väntan på lagen bör Arbetsmiljöverket och Integritetsskyddsmyndigheten klargöra vad arbetsgivare får samla in om anställdas stress, koncentration och hjärnaktivitet. Sådana uppgifter får aldrig användas för att bedöma enskildas prestationer.
Gör hjärndata till en förhandlingsfråga. Facken behöver växla upp tempot på allvar och sätta villkor för hur sådan teknik får användas, i kollektivavtal och i lokala förhandlingar.
Vi ska använda AI, och vi ska använda den mycket. Men vi måste också bestämma vad tekniken får veta om våra hjärnor.
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion
