Under pandemin har vi visat oss själva att omställning är möjlig. Nu behöver vi samma målinriktning och fokus för att lösa en ännu större utmaning – klimatförändringarna, skriver tankesmedjan Global Utmanings vd Tove Ahlström. ”Vi står inför en brytpunkt.”
Ni har kanske sett bilden som cirkulerar i sociala medier på två gigantiska vågor som blir större och större. Vågorna är corona, tätt följd av klimatförändringen. Framtiden bjuder onekligen på stora utmaningar, så vad kan du och jag göra för att surfa på vågorna istället för att bli översköljda och drunkna?
Tove Ahlström, vd för tankesmedjan Global Utmaning
Under pandemin har vi kollektivt visat för oss själva att omställning är möjlig, digitaliseringen har gjort stora framsteg och innovationskraften likaså. Vaccin med nya (och väl beprövade) tekniker har tagits fram i rekordfart. Utifrån lägets allvar har vi agerat målinriktat och fokuserat – snart har vi hittat en väg upp på surfbrädan. Men nu kommer nästa våg, som mer liknar en tsunami: klimatförändringarna.
Så vad är nästa surfbräda byggd av? Sverige har satt målet netto-nollutsläpp 2045 och nu måste vi med samma fokus arbeta för att nå detta mål. Sverige har historiskt kommit långt i klimatomställningen, men idag står vi dock inför en brytpunkt. Omställningstakten har avmattats så att utsläppen endast faller med cirka 1 procent per år – medan våra klimatmål kräver en halvering till 2030 enligt Global Utmanings senaste rapport.
Små förbättringar inte tillräckligt
I Sverige återstår 51 miljoner ton koldioxidutsläpp och dessa finns huvudsakligen inom industrin, transportsektorn och jordbruket – tre områden där små förbättringar inte är tillräckligt. På samma sätt som vi har anpassat oss och varit kreativa under pandemin behövs nu nya innovationer för att hitta disruptiva metoder, processer och affärsmodeller för att få bukt på utsläppen från dessa sektorer. Men hur ska vi uppnå all denna innovation på kort tid? Jo, genom att inkludera hela begåvningsreserven i arbetet.
”Omställningstakten har avmattats så att utsläppen
endast faller med cirka 1 procent per år –
medan våra klimatmål kräver en halvering till 2030.”
Innovationsstöd, investeringskapital och riskkapital behöver ha fokus på jämställdhet och mångfald och ges till företag och organisationer som uppfyller dessa kriterier. Att blandade grupper skapar bättre lösningar är bevisat gång på gång. Sverige ligger i framkant, men har fortsatt stor förbättringspotential. Målet vi skall sträva efter är en jämställd omställning, där allas kompetenser bidrar till lösningar som svarar på vår tids största utmaning – klimatförändringarna. Om innovationer är lösningarna, är jämlikhet vägen dit.
Det är lätt att tappa tron på att det går, men utvecklingen går snabbare än vad de flesta inser. För bara fem-sex år sedan var fossilfritt stål på idéstadiet och nu kommer en konstellation av investerare och storsatsar i Boden. Samma sak gäller för självkörande lastbilar för tunga transporter. Det finns bland annat ett svenskt bolag som visar att elektriska, självkörande lastbilar är möjligt och det nya 5G-nätet gör att innovationen snart kommer implementeras brett. De disruptiva innovationerna finns och håller nu på att skalas upp och det behövs kapital som möjliggör uppskalning och implementering.
Disruptiva innovationer, jämställdhet och lokala implementeringar
Samtidigt som utvecklingen går snabbt inom vissa områden, har vi fortfarande långt kvar inom andra. Inom jämställdhets- och mångfaldsarbete är ett tydligt, tillika varnade exempel på ett sådan område. Undersökningar visar att endast 1 procent av riskkapitalet går till kvinnliga investerare. Detta är inte unikt för Sverige, det speglas globalt. Om Sverige menar allvar och storsatsar på innovation behöver riskkapitalet fördelas mer jämställt för att få de framgångsrika lösningarna som vi så väl behöver.
Tillbaka till bilden med de två vågorna; corona och klimatförändringen. På den lilla ön står idag en person som uppmanas tvätta händerna, men på min nygjorda bild står en mångfacetterad grupp med handlingskraftiga människor och bygger en surfbräda av disruptiva innovationer, jämställdhet och lokala implementeringar. Som jag ser fram emot att surfa på den brädan in i framtiden tillsammans med alla er andra.
Tove Ahlström är vd för tankesmedjan Global Utmaning, som arbetar med policypåverkan inom hållbarhetsområdet både nationellt och internationellt. Hon är rankad som den 6:e hållbarhets mäktigaste i Sverige 2021 som utses av tidningen Aktuell Hållbarhet och är ansluten till Al Gores Climate Reality Project. Globalutaning.se
Läs fler spaningar om hur framtiden ändras av pandemin:
Kristin Heinonen: Att vara eller inte vara – på kontoret
Johan von Essen och Magnus Karlsson: Kommer svenskarna hitta tillbaka till föreningarna?
Nicklas Berild Lundblad: Säsong 2 i tv-serien om Sverige