Är polariseringen mellan stad och land i Sverige sann eller påhittad? Och var ligger egentligen det svenska ”hjärtlandet”? Det är en översättning av ett amerikanskt begrepp som används för att beskriva stater med landsortsbor som besöker kyrkan på söndagar, har konservativa värderingar och är skeptiska mot statligt styre och eliterna på öst- och västkusten. Allt som har sagts och skrivits i den här debatten är inte dåligt, även om fokus har varit för mycket på geografin och för lite på värderingar. Geografin är inte oväsentlig, men kan inte ersätta den betydelse som klass, kön och utbildning har.
Men eftersom politiken – och mediernas bevakning av densamma – förenklas och springer i samma riktning så förloras de viktiga nyanserna. Heartland-begreppet kan inte heller appliceras på ett litet europeiskt, sekulärt land. Sverige består inte av dels universitetsstäder där människor arbetar i kreativa yrken, åker elbil alternativt cyklar, äter ekologiskt och röstar på partier till vänster, dels landsbygd där människor gnäller på höga elpriser, jobbar i industrin eller kommunalt, grillar importerat kött och lägger sin röst på Sverigedemokraterna.
Både landsändar och människor är mer komplicerade än så. I den stereotypa synen på stad och land har geografins betydelse överdrivits. Skillnader hittar vi snarare inom och mellan olika typer av tätorter. De handlar främst om klass i form av position och sektor i arbetslivet.
Foto: Mike Kienle / Unsplash
Klass och position i arbetslivet
Klass har alltid haft betydelse för våra värderingar och röstande, men mönstren har förändrats över tid. Historiskt fanns det ett ganska rakt samband mellan å ena sidan klass och inkomst och å andra sidan position på vänster-högerskalan och partival. Över tid har klassröstningen minskat, men sambandet har ändå funnits kvar. Klass eller inkomst har dock inte varit den enda faktorn. Exempelvis har anställda inom privat sektor i högre utsträckning röstat borgerligt medan offentliganställda röstat på något av partierna till vänster. Det har även varit så att arbetare på storföretag i högre utsträckning röstat på Socialdemokraterna än vad arbetare på småföretag har gjort. Det senare har förklarats både av en starkare facklig organisering på storföretag och att anställda på småföretag har en närmare relation till arbetsgivaren.
Nyare forskning visar dock att det inte endast är klass i form av position, inkomst eller utbildning som avgör värderingar och partival. Daniel Oesch, som är professor i sociologi vid Lausannes universitet, har gjort en uppdelning som delar in yrken utifrån om det handlar om tekniska, organisatoriska eller mellanmänskliga arbetsuppgifter. Och därefter utifrån utbildning. Bland människor med tekniska uppgifter finns exempelvis både högutbildade ingenjörer och det som Oesch kallar för lågutbildade produktionsarbetare.. När val- och opinionsforskarna Daniel Enström och Ulrika Andersson vid Göteborgs universitet använder sig av dessa indelningar konstaterar de att produktionsarbetare med migrationskritiska åsikter gått åt höger medan exempelvis chefer och administratörer (högutbildade med organisatoriska arbetsuppgifter) gått åt vänster (från att ha varit den grupp som befunnit sig längt till höger.
Skillnader mellan stadsdelar snarare än mellan stad och land
Det finns geografiska kluster, men de handlar inte om exempelvis Stockholms län mot Dalarna, utan inom och mellan olika geografiskt mer begränsade områden. Det finns exempelvis dramatiska skillnader mellan stödet för de rödgröna partierna på Södermalm respektive på Östermalm. Välmående urbana områden som det tar 10-15 minuter att promenera emellan. De stora skillnaderna i Stockholm mellan norra Södermalm och Östermalm handlar delvis om klass, även om Södermalm inte är fattigt som för ett kvartssekel sedan, utom om helt andra saker. Skillnaderna mellan Söder och Östermalm handlar mer om identitet och värderingar. Det är ingen slump att det finns fler secondhandbutiker på Söder medan det finns flera butiker där du kan måttsy en kostym på Östermalm. Stadsdelarna har också andra skillnader sett till vilka arbetsplatser som finns där. Det är fler företag inom bank och finans och andra traditionella företag på Östermalm medan kreativa företag och exempelvis spelbolag oftare finns på Södermalm.
Även utanför innerstan finns det stora skillnader mellan geografiskt närliggande områden inom Stockholms län. Ibland går det att förklara med klass eller etnicitet. Men långt ifrån alltid är det så. Det som skiljer dessa områden är framför allt utbildningsnivå och inom vilka sektorer människor arbetar.
Olika sorters tätorter
Storstäderna ger oss möjlighet att genom valresultat se dramatiska skillnader mellan geografiskt närliggande områden. Mellan valdistrikt på mindre orter är det vanligen mindre skillnader. I nästan alla valdistrikt i Bergslagen är Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna de största partierna, oftast i den ordningen. Det gäller vare sig vi pratar om storstäder som Västerås eller Långshyttan utanför Hedemora. I den mån det finns regionala skillnader är detta mellan huvudorterna och kommunernas periferi. Moderaterna är relativt starkare i de större tätorterna medan Sverigedemokraterna är större i industrikommunernas mindre tätorter.
Så skillnader är inte mellan stad och land utan mellan större, eller mer centrala, tätorter och mindre, och vanligen perifera, tätorter. Skillnader som handlar om utbildning och arbetslivssituation påverkar värderingar och identitet. Befolkningssammansättningen är annorlunda, vilket gör att grupper som beter sig på ett visst sätt är över- eller underrepresenterade i olika områden.
Foto: Anna Hunko / Unsplash
Bergslagen är inte Appalacherna
Inte nog med att svenska medelstora städer inte är landsbygd. De är heller inte ”hålor” som kan jämställas med det så kallade rostbältet i USA. De traditionella bruksorter som fortfarande har industrier är i dag ofta ledande inom de sektorer de verkar i. I Ludvika är man till exempel bäst i världen på att tillverka transformatorer och överföring av högspänd likström. Liknande företag finns i ett stort antal svenska kommuner. Dessa företag skulle inte kunna verka på sådana orter om de inte hade internationell kompetens och möjlighet att rekrytera människor från hela världen.
Den politiska kartan i Sverige skiljer sig på många sätt från den vi ser i andra länder. Vi har en mer liberal borgerlighet, vilket har gjort att högerpartier kunnat vinna val i våra storstäder. Det sker inte i övriga Europa eller i USA där städerna i huvudsak är röda. Moderaterna blev så sent som 2010 största parti på ”röda” Södermalm.
Sverige är unikt, men föränderligt
I stora delar av världen är landsbygden mer konservativ och kyrklig. Den som reser runt i småstäder i södra England eller i tyska Bayern upplever en konservatism som inte finns i Sverige. Att Sverige är ett mycket sekulärt land, enligt många studier världens mest sekulära, märks mer på mindre orter än i storstäderna. I ett land som USA är storstäderna sekulära medan de som bor i mindre orterna är troende. I Sverige är alla typer av samhällen sekulära och det kyrkliga är begränsat till delar av Småland och Västerbotten. Detta har gjort att socialdemokratin varit mycket starkare utanför storstäderna än vad liknande partier är i andra länder. Sekulär arbetarklass är – internationellt sett – betydligt mer socialdemokratiskt än vad kyrklig arbetarklass är.
Det som verkar ha störst betydelse för våra värderingar är alltså inte om vi bor i staden eller på landet. Däremot är det fortfarande så att det är klass och position i arbetslivet som påverkar. Även om mönstren förändrats över tid. Därför borde vi också tala mer om – och studera – hur ett förändrat arbetsliv påverkar människors värderingar. Och mindre om att blåsa upp små eller konstlade konflikter mellan stad och land.
Carl Melin