Vad vi jobbar med förklarar också i hög grad hur vi röstar. Men betydelsen verkar förändras över tid.
De svenska partierna och deras väljarbaser har varit starkt kopplade till människors position i arbetslivet. Arbetare och lägre tjänstemän har röstat på Socialdemokraterna, liksom även medelhöga tjänstemän inom offentlig sektor. Moderaterna har varit ett parti för privatanställda tjänstemän och företagare, Liberalerna ett parti för akademiker och Centerpartiet ett parti för jordbrukare och småföretagare på landsbygden. Andra partier har inte alltid haft en lika tydlig förankring i en samhällsklass men även där har det funnits tydliga överrepresentationer. Vänsterpartiet har varit starkt bland akademiker med låga inkomster (”bibliotekarier och bildlärare”, som Lars Werner skämtsamt lär ha uttryckt det) och Miljöpartiets väljare är ofta akademiker.
Även om en del partier skiljt ut sig har det funnits ett tydligt mönster där arbetare och låginkomsttagare har röstat på partier till vänster medan tjänstemän, företagare och akademiker med högre inkomster har röstat höger. Våra politiska konflikter har dominerats av frågor om skatter, arbetsmarknad och välfärd.
Vänster-högerkonflikterna har i mycket gått att definiera utifrån socioekonomiska förklaringsmodeller. Det statistiska sambandet mellan inkomst och placering på vänster-högerskalan har varit mycket stark. Låg inkomst = vänster medan hög inkomst = höger.
Detta har dock förändrats. Den så kallade GAL-TAN-skalan (Grön-Alternativ-Libertär vs Traditionell-Auktoritär-Nationalistisk) har fått ökad betydelse. Frågor som kärnkraft, migration, mångkultur, jämställdhet och annat har fått ökad betydelse medan socioekonomiska konfliktfrågor minskat. Och på den skalan finns det starkaste sambandet mellan utbildning och GAL-TAN-position. Hög utbildning = GAL medan låg utbildning = TAN. Det verkar även finnas en könsposition där kvinnorna i snitt är mer GAL medan männen är mer TAN.
Carl Melin, forskningsledare på Futurion
En annan faktor som har stor betydelse är centrum-periferi eller med andra ord stad-land. Historiskt har olika typer av samhällen sammanfallit med människors arbetsliv. Socialdemokraterna har exempelvis varit starkast på orter med många industriarbetare (både mindre bruksorter och större industristäder som exempelvis Västerås och Eskilstuna) medan Centerpartiet varit starkast på landsbygden där många varit knutna till de agrara näringarna. På samma sätt har partier med en högre andel högre tjänstemän eller akademiker varit starkare i storstäder och universitetsstäder. De regionala skillnaderna har därför till stora delar kunnat förklaras med att arbetslivet ser olika ut på olika orter. Det finns dessutom forskning som pekar på en så kallad socialiseringseffekt. Det vill säga att exempelvis arbetare som bor på orter med många arbetare i högre utsträckning röstar på Socialdemokraterna och vice versa. Det har alltså funnits en slags normering där olika över- och underrepresentationer förstärks.
Stad-land har ytterligare en dimension. Vi kan konstatera att storstäderna ofta har ett större utbud och en större mångfald. I storstaden utsätts du för fler olika influenser och påverkas av dessa. Samtidigt finns det goda skäl att anta att den som söker en sådan mångfald även söker sig till storstäderna. Om du går utanför ”normen” kulturellt, socialt eller även sexuellt är det troligare att du hittar likasinnade i en storstad än på landet. Och när du väl är i storstaden upplever du mera av sådant. Det kan alltså finnas både en socialiserings- och en selektionseffekt i sambandet mellan stad-land och våra värderingar. Detta verkar ha större betydelse på GAL-TAN-skalan än på vänster-högerskalan. Även med kontroll för andra variabler är det tydligt att exempelvis tydliga GAL-partier som Miljöpartiet är starkare i storstäderna medan ett parti som Sverigedemokraterna är starkare på landsbygden.
Över tid har också den socioekonomiska vänster-högerskalan smält ihop med GAL-TAN-skalan. Det är idag vanligen så att vänsteråsikter hänger ihop med en GAL-position medan högeråsikter förenas med en TAN-position. Detta har varit problematiskt för vissa partier. Det gäller inte minst Socialdemokraterna vars traditionella väljarbas – lågutbildade arbetare – ofta har TAN-värderingar men även för Centerpartiet som drivit en politik som varit höger i socioekonomiska frågor men samtidigt tydligt GAL.
Mönstren blir extra komplicerade då utbildning och inkomst samvarierar. Lågutbildade har vanligen lägre inkomster än vad högutbildade har. En lågutbildad person med låg inkomst dras därför åt vänster utifrån sitt ”klassintresse” men åt TAN utifrån sin utbildning. Detta förklarar varför det främst är lågutbildade med höga inkomster som lämnat Socialdemokraterna för att i stället rösta på Sverigedemokraterna. Hit hör män med hantverkaryrken. Även andra variabler samvarierar. Vi har exempelvis både högre inkomster och en högre utbildningsnivå i våra storstadsområden. Samtidigt finns där några av våra mest socialt utsatta områden.
Årets riksdagsval verkar vara det första valet där GAL-TAN vägde tyngre än vänster-höger. Socialdemokraterna är fortfarande starkare bland arbetare än bland tjänstemän och akademiker. Men tittar vi på de båda regeringsalternativen ser det annorlunda ut. Enligt SVT Valu vann ”högersidan” (SD/M/KD/L) 52 procent av arbetarväljarna, motsvarande siffra i valet 2018 var 46 procent. Vänstersidan (S/V/C/MP) vann 49 procent av arbetarväljarna i jämförelse med 52 procent 2018. (Avrundningar gör att det inte summerar till 100 procent).
Denna svenska utveckling är inte på något sätt unik utan vi har kunnat se den i flera andra länder. Bland vita amerikanska väljare röstar lågutbildade på Republikanerna och högutbildade på Demokraterna. Så var det inte alls för 30 år sedan. Och utvecklingen har kraftigt förstärkts nu under ”Trump-eran”.
Både inkomst och utbildning är faktorer som är starkt kopplade till arbetslivet. Din utbildning avgör i hög utsträckning vad du arbetar med och ofta även din inkomst. Sedan vet vi att sambandet inte är absolut. Bland akademiker finns exempelvis både de högsta inkomsterna men även många låginkomsttagare inom exempelvis kultursektorn. Och bland lågutbildade finns såväl högavlönade hantverkare som många lågutbildade inom framför allt tjänstesektorn.
I takt med att samhället och arbetslivet har förändrats kan vi räkna med att människors värderingar förändras och att det uppstår nya väljarmönster. Det vi dock inte vet är om de nuvarande mönstren kommer att bestå. Det enda vi vet är att arbetslivet kommer att fortsätta att förändras. GAL-TAN-skalan utmanar på olika sätt partiernas positioner och styrkeförhållanden. De klassiska höger-vänster-dimensionen i svensk politik har tappat i betydelse.