Mattias Beijmo: Digitalisering ökar obalansen – facken kan minska den

By 19 oktober, 2020 oktober 27th, 2020 Insikt & åsikt, Aktuellt

Ska du som anställd få samma insyn som arbetsgivaren i den data du genererar på arbetsplatsen? Det nya arbetslivet skapar en rad nya frågeställningar för fackförbunden. För att förstå hur den datadrivna ekonomin påverkar arbetstagarens rättigheter krävs att fackförbunden förstår den datadrivna ekonomins inre. Detta skriver IT-experten Mattias Beijmo i sin tredje gästspaning om övervakning på arbetsplatsen.

Mekaniseringen och automatiseringen av arbetslivet har pågått länge. Under de senaste decennierna har robotiseringen av manuella moment på lager, fabriks- och bruksgolv varit den mest uppmärksammande förändringen. Svenska fackförbund har överlag haft en pragmatisk inställning till att maskiner tagit över människors arbete; det verkar finnas konsensus kring att man inte kan stå i vägen för den tekniska utvecklingen. Den arbetslöshet som uppkommit i digitaliseringens spår har fackförbunden många gånger löst genom utbildningar till nya yrken och/eller arbetsmoment. Men oundvikligen har digitaliseringen gjort vissa yrken överflödiga och helt nya kunskaper mer efterfrågade – och det kommer den fortsätta att göra.

En obalans skapad av digitaliseringen

Den påverkar också partsförhållanden på arbetsmarknaden. Det finns ett flertal branscher vars rent strukturella uppbyggnad helt förändrats eller raserats. Ett sådant exempel är att internationella tech-företag är uppdragsgivare till frilansande cykelbud (Foodora, Uber Eats, med flera), men samma sak gäller för en mängd olika yrken. Förflyttningen från arbetstagaren till frilansande, hårt konkurrensutsatt egenföretagare förändrar de juridiska lagrum som reglerar vad arbetsgivaren får och kan göra i sin relation med den som utför arbetet. Utvecklingen innebär roller och maktstrukturer som skapar en ny, i många fall sämre, förhandlingsposition för arbetstagaren och dess fackförbund. Det finns många konsekvenser av detta, men ett som sällan nämns är den obalans avseende data, och således kunskap, som finns mellan arbetsgivare och arbetstagare i den så kallade gig-ekonomin. Detta fenomen av datadrivna arbetsförhållanden spiller över från gig-ekonomin till den mer traditionella arbetsmarknaden, och ritar helt om spelplanen för arbetsgivarens relation till arbetstagaren. Nya tankar behövs från de etablerade aktörerna, och när traditionella fackförbund inte flyttar fötterna snabbt nog, startas nya i gig-ekonomins spår.

Gig-ekonomins egna fackförbund

De nya fackförbundens nyckelfrågor speglar övervakningssamhällets maktförhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ett exempel på det är Yaseen Aslam och James Farrar. De arbetade i London som chaufförer för Uber och kände att det behövdes ett fackförbund för de yrkesförare vars arbetsliv styrs av ett app-företag. Därför startade de ett: App Drivers & Couriers Union. Efter att ha drivit frågan om huruvida de som kör Uber ska likställas med anställda eller underleverantörer, har fackförbundet nu begärt att få insyn i data och algoritmer som Uber och andra använder för att styra över deras arbete. Avgörandet i första instans hålls i Amsterdam (Ubers Europeiska hemvist), och kommer ha enormt stor betydelse för den juridiska aspekten av övervakning och dataanvändande på arbetsplatsen.

Data är gig-ekonomins guld

Det viktigaste för en Uber-chaufför är inte att ha en rengjord och lyxig bil. Det är inte heller utbildning, erfarenhet eller andra traditionella parametrar för framgång i arbetslivet. Det viktigaste för någon som arbetar i gig-ekonomin är data. Det är möjligheten att omsätta data i kunskap som gör att arbetet kan utföras så lönsamt som möjligt, som avgör om utrustning, utbildning eller personliga kvalitéer ens är aktuella att använda.

Chauffören är också beroende av hur Uber väljer att behandla den data som chauffören ovetandes lämnar ifrån sig. Bolaget använder sina gigantiska dataset för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Även kunderna bidrar, medvetet och omedvetet, med data. Genom sin ranking av upplevelsen av en enskild chaufför och dennes bil får Uber ännu mer data att använda för att optimera sin tjänst.Till skillnad från traditionell taxiverksamhet, ger Ubers data möjlighet att förutse tillgång och efterfrågan, och att automatiskt se till att rätt kunder får rätt typ av chaufför – men också att vissa chaufförer inte får några fler körningar baserat på att de på något sätt stör affären genom att arbeta för lite, missa körningar eller får för låga poäng av kunderna.

Övervakningen kan vara ett hot mot anställningen

Gig-ekonomin har skapats av internet och möjligheterna att digitalisera och använda data som bränsle till bland annat AI. Det vore konstigt om den disruptiva innovation som skett i dessa nya företag inte skulle intressera företagsledare och konsulter som vill ge mer traditionella företag samma möjligheter. Det är numera tekniskt lättåtkomligt genom analyssystem, molnbaserad lagring och hantering av enorma mängder data, AI-motorer och integrationsmöjligheter. Allt finns tillgängligt till kostnader som inte längre avskräcker.

Det enda som står i vägen för att applicera de allt mer avancerade övervaknings- och uppföljningsprogrammen, är tillgången till data som innehåller information om de anställdas rörelser, korrespondens, attityd, tonläge i tal och så vidare. Det enda som idag kan bromsa dessa möjligheter är etisk hänsyn och rådande lagstiftning, så långt den räcker.

När man diskuterar övervakning på arbetsplatsen koncentrerar sig arbetsgivarsidan ofta på säkerhet och konkurrenskraft – övervakningen finns där för att upprätthålla fysisk, ekonomisk och digital säkerhet. Arbetstagarsidan menar å sin sida att den personliga integriteten hamnar i riskzonen. Ingen av dem gör felaktiga antaganden, men mer sällan argumenteras från arbetstagarhåll om hur intrånget i den personliga integriteten inte bara hotar individens integritet och privata sfär, utan att övervakningen även är ett hot mot själva anställningen och arbetsuppgiften. Den ökade datadrivenheten syftar för vissa arbetsgivare ytterst till att eliminera behovet av arbetskraft som inte nog optimalt fyller den nya funktion som digitaliseringen medför.

En återkommande talepunkt från arbetsgivarsidan är att det goda ledarskapet inte inbegriper övervakning av de anställdas prestation eller kommunikation. Man menar att detta skulle innebära att det skulle bli svårt att knyta till sig kompetens, och för vissa typer av mer svårtillgänglig arbetskraft skulle det rent teoretiskt kunna stämma. I praktiken ser det dock annorlunda ut. Högteknologiska och spetskompetensberoende företag som Google har blivit stämda för att i smyg kartlägga anställdas personliga kommunikation, och blivit anklagade för att kartlägga facklig anslutning, och Datainspektionen meddelade redan 2006 att hälften av alla svenska företag övervakade de anställdas internetanvändande.

Är mätdata vår tids know-how?

Sensorer och kameror kan registrera en människas rörelser och hur musklerna får kroppen att utföra arbetet. Frågan är då om det eventuella värde som skapas utöver det som produceras är arbetsgivarens egendom? Har den anställde rätt att utnyttja och använda den data som arbetsuppgifterna skapade? Är den att likställa med de immateriella tillgångar som det ibland avtalas om separat i vissa yrken inom reklam och journalistik? Om en illustratör kan uppnå verkshöjd med sina illustrationer, borde då inte en anställds motoriska och kognitiva dataspår också i grunden vara dennes, och – om så avtalas ­– betinga ett värde som borde synas i lönekuvertet? Är mätdata som den anställde omedvetet ger upphov till att likställa med know-how, kompetens eller erfarenheter, kanske just sådant som till och med är svårt att i avtal knyta att för evigt tillhöra företaget?

Fackförbundens värde under den industriella revolutionen stärktes eftersom företagens växande behov av individernas gemensamma fysiska arbete blev en kraftfull hävstång i samexistensen mellan arbetsgivare och arbetstagare. En liknande analys måste göras nu när det gäller datan vi lämnar ifrån oss.

Arbete utförs allt mer i en helt eller delvis digital domän med hjälp av system som omdefinierar den tid och det rum som tidigare begränsat ”arbetsplatsen” och ”arbetstiden”. Digitaliseringen förändrar i grunden den verksamhet som bedrivs på företag, organisationer och myndigheter där människor arbetar, och jämförelser med exempelvis industrins robotisering är bara delvis korrekta. För när datadrivna, självlärande system kompletterar och tar över värdeskapandet, skapas möjligheter för företagen men också hot mot de anställdas yrken och arbetsmiljö av en typ och magnitud som världen inte tidigare skådat.

Även om kameror, sensorer och programvaror är till för att dokumentera och mäta de enskilda delarna av det vi gör på arbetsplatsen, är den ständiga optimeringsviljan bara ett exempel på de många hoten datadrivenheten utgör för arbetstagarna. Den huvudsakliga drivkraften är självfallet ekonomisk; den som kan förstå och förutse det kollektiva medvetandet sitter på en slags naturtillgång, värd miljarder. Google, Facebook, Amazon, Apple och en handfull andra företag skördar just nu det värdet i huvudsakligen den privata sfär där människor rör sig. Men ännu större värden finns att skörda i yrkeslivet för den som får eller tar sig rätten att samla in och analysera beteenden och tankar i arbetslivskontexten.

Kompetens kring digitala integritetsfrågor saknas

Fackförbunden är de som är bäst positionerade att föra upp frågorna på agendan, men detta kräver en kompetensförstärkning. Regelverk och tillsyn avseende fysisk och psykosocial arbetsmiljö är väl utvecklade och förbunden har ofta god kompetens att såväl utföra som lära ut vad som gäller. Men tittar man på de stora fackförbundens kompetens och information kring digitala integritetsfrågor så finns stora luckor, särskilt när det gäller den tekniska förmågan att förstå verktyg, metoder och dataanvändande. Det är inte möjligt att enbart med juridiken förstå de arbetsmiljörelaterade aspekterna av hur avancerade programvaror och system hanterar data, och hur detta anses försvarligt med grund i arbetsgivarens uttryckta behov av säkerhet och konkurrenskraft. För att förstå hur den datadrivna ekonomin negativt påverkar arbetstagarens rättigheter krävs att fackförbunden förstår den datadrivna ekonomins inre.

Mattias Beijmo är digitaliseringsexpert, föreläsare och författare till bland annat boken ”De kan inte stoppa oss” (Volante) om den nya digitala vapenindustrins dödliga konsekvenser. Mattias har över 20 års erfarenhet av digital transformation i Sverige och i utlandet, däribland fleråriga uppdrag för fackförbund och myndigheter. Han har en examen i Internationella Relationer från Freie Universität i Berlin.

Krav på att anställdas integritet inte kränks

Detsamma gäller hos arbetsgivarnas organisationer och på arbetsplatserna; ofta har ansvariga personer inte tillräcklig koll på att de anställdas integritet dagligen kränks. De verktyg som utvecklas eller köps in för att övervaka eller samla in data från de anställda är sällan utvecklade med det gällande lagar förskriver. I GDPR finns lagstadgat att programvaror som används för att hantera personuppgifter inom EU skall utvecklas och implementeras efter principen ”inbyggt dataskydd”. Det innebär att programvarorna ska vara utformade för att hantera data på ett icke-integritetskränkande sätt och i enlighet med vad GDPR i stort stipulerar. Fackförbunden skulle kunna vara såväl pro- som reaktiva för att se till att detta efterlevs och att efterfråga detta i upphandlingar och intern kravställning.

Mattias Beijmo, IT-expert

Mattias Beijmo är digitaliseringsexpert, föreläsare och författare till bland annat boken ”De kan inte stoppa oss” (Volante) om den nya digitala vapenindustrins dödliga konsekvenser. Mattias har över 20 års erfarenhet av digital transformation i Sverige och i utlandet, däribland fleråriga uppdrag för fackförbund och myndigheter. Han har en examen i Internationella Relationer från Freie Universität i Berlin.

Vill du läsa mer? Mattias Beijmos tidigare gästspaningar hos Futurion:
1. Så har internets utveckling försvagat integriteten
2. Så övervakas vi av våra arbetsgivare

Vill du veta mer om integritet i arbetslivet? Lyssna på vår podcast Datadriven som finns i alla poddappar och på Spotify. Alla avsnitt finns här!