Varför ökar oron för otrygghet i arbetslivet och vad kan vi göra för att vända utvecklingen? Futurion diskuterade med Therese Guovelin från LO, Ulrik Hoffman på Ungdomsbarometern och Anders Carlander från SOM-institutet. Se diskussionen och presentationen av SOM-institutets nya undersökning här.
Enligt SOM-institutets undersökning, framtagen i samarbete med Futurion, är 6 av 10 svenskar oroliga för att anställningstryggheten försämras, och oron har ökat de senaste fem åren. Bland LO-medlemmar är siffran ännu högre, 8 av 10 anger att de är oroliga över försämrade anställningsvillkor.
– Flera anledningar påverkar, inte minst att det i och med januariöverenskommelsen varit mycket prat och uppmärksamhet kring LAS och om att mjuka upp arbetsrätten, samtidigt som det skrivs mycket om stress och ökade krav i arbetslivet. Även ökad automation och AI, som ställer krav på omställning och fortbildning, kan förklara att fler känner sig oroliga för framtiden, säger Anders Carlander, forskare på SOM-institutet.
LO:s vice ordförande Therese Gouvelin tror att den stora omfattningen av tidsbegränsade anställningar är en viktig anledning till att många LO-medlemmar uttrycker oro.
– I vissa sektorer är tidsbegränsade anställningar nästan ett normalläge. Det skapar oro även bland de som har fasta anställningar, som funderar över om det kommer att ändras på sikt, säger hon och betonar vikten av att ta oron på allvar och inte vänta.
Regeringens förslag utifrån trygghetsöverenskommelsen mellan parterna innebär förbättrade möjligheter till omställning och kompetensutveckling, och även vissa förbättringar för visstidsanställda.
– Förhoppningsvis kommer vi se en positiv effekt ganska snabbt av satsningarna på kompetensutveckling och möjligheterna att kunna ställa om när det behövs. Ofta har de som behövt omställning som mest varit de som fått det minst, det hoppar jag kommer ändras med de nya reformerna, säger Futurions vd Ann-Therése Enarsson.
Förhoppningen är också att fler ska få upp ögonen för vilken hjälp fackligt medlemsskap kan ge, inte minst bland unga och de som har svagast ställning på arbetsmarknaden – där anslutningsgraden ofta är som lägst. Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern, konstaterar att facket är okänt för många unga.
– Ett problem vi ser är att många unga och nya i arbetslivet inte vet vad de kan få hjälp med av facket och då är det så klart steget långt till att gå med.
Läs mer om SOM-institutets undersökning:
Futurions SOM-rapport 2021: Växande oro för otrygga anställningar