Vi är på väg in i en lågkonjunktur och många oroar sig för sin ställning på arbetsmarknaden. En varselvåg förekommer. Husqvarna Group har exempelvis varslat om en minskning av personalstyrkan med 1000 personer och tuffa tider väntar småhusbranschen. Fler behöver få kompetensutveckling – och det måste gå betydligt snabbare, skriver Ann-Therése Enarsson.
Räntor och höga elpriser pressar hushåll och företag. Även stigande priser på livsmedel driver på inflationen. Detaljhandeln rapporterar om färre kunder än vanligt under mellandagsrean och runt hörnet väntar lågkonjunkturen, vilket märks inte minst i de tätt återkommande nyhetsrubrikerna om varsel och uppsägningar. I en annan del av länet har hustillverkaren Obos meddelat varsel av anställda i både Myresjö och Vrigstad. Dessutom har som sagt Husqvarna Group varslat om att 1 000 personer kommer få lämna sina jobb. Situationen är densamma över hela landet. Antalet varsel har ökat flera månader i rad och Arbetsförmedlingen konstaterar att vi befinner oss i den värsta varselvågen sedan slutet av 2020. Arbetslösheten väntas stiga under 2023.
Det ekonomiska läget ökar arbetsmarknadsoron, som Futurion årligen mäter. Den senaste Novus-undersökningen visar att var femte yrkesverksam upplever att de skulle ha svårt att hitta ett likvärdigt jobb om det plötsligt skulle bli av med sitt nuvarande. Dessutom uttrycker 18 procent, motsvarande 825 000 anställda, ett behov av vidareutbildning, och de grupper som har störst behov av kompetensutveckling blir i många fall utan. Det behöver rättas till. För att fler ska kunna trygga sin position på arbetsmarknaden krävs ökade möjligheter till kompetensutveckling. Det har facket arbetat hårt för under lång tid och nu blir frågan alltmer angelägen. Det nya omställningsstudiestödet, som avser studier som börjar från och med januari 2023, innebär att människor mitt i arbetslivet ges möjlighet att bredda sin kompetens och samtidigt behålla upp till 80 procent av sin lön. De kan utbilda sig för att utvecklas, antingen inom den bransch de redan är i, eller till ett helt nytt yrke. Enligt CSN:s prognos skulle cirka 5 300 ansökningar komma in, men med över 20 000 ansökningar i höst är det tydligt att behovet är betydligt större än förväntat.
Omställningsstudiestödet är en klar framgång för det fackliga kravet på ökade möjligheter till kompetensutveckling. Men när trycket på omställningsstudiestödet visar sig vara långt högre än beräknat måste möjligheterna vidgas för att matcha behovet. Här har facket en viktig uppgift i att ligga på. Det måste dessutom gå betydligt snabbare. Strax före jul hade endast 138 sökande
fått ja på sin ansökan enligt CSN. Så rustar vi inte svensk arbetskraft för framtiden. Nu behövs en högre växel och förbättrade möjligheter att kunna ställa om när det behövs. Arbetstagarna måste
rustas för en förändrad arbetsmarknad i en alltmer osäker tid.
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion