Vid landets tekniska högskolor är kvinnor underrepresenterade på de tekniska utbildningarna. Så har det sett ut alldeles för länge och det är en starkt bidragande faktor till bristen på kvinnor i techbranschen. För att förändra branschen behöver universiteten gå i bräschen, debatterar Futurions vd Ann-Therése Enarsson i Västerbottens-Kuriren.
Vid antagningen till civilingenjörsutbildningen i teknisk datavetenskap vid Umeå universitet höstterminen 2023 utgjorde kvinnor endast 4% av studenterna. Siffran är djupt bekymrande och det är inte en slump att denna könsfördelning stämmer ganska väl överens med techbranschen som helhet.
Studier visar att färdigheterna i tekniska och naturvetenskapliga ämnen är jämbördiga mellan flickor och pojkar i såväl grundskolan som på gymnasiet. Trots detta är bara 31% av studenterna på dessa utbildningar inom EU kvinnor. Det är alltså mellan gymnasium och universitet som grunden läggs för kvinnobristen i techbranschen.
Det finns dock sätt att förändra detta. Forskning från University of Washington visar till exempel att flickors intresse för programmering ökar om studiemiljön återspeglar konst och natur i stället för stereotypt ”nördig” inredning. Tech-profilen Dora Palfi beskriver i antologin Felkod: Kvinna att ett mer tvärvetenskapligt angreppssätt som knyter an till konst, humaniora och kreativitet attraherar fler kvinnliga studenter.
Universiteten har möjligheten att gå i bräschen för sådan förändring. Det hade gynnat lärosäten, studenter och branschen i stort. Amerikansk forskning har till och med visat att techbolag grundade av kvinnor i snitt har 12% högre avkastning. Detta kan vara ett tecken på att kvinnliga perspektiv erbjuder efterfrågade lösningar i en bransch som annars domineras av manliga synsätt. Utbildningar och bolag som tillvaratar fler perspektiv kommer gynnas på både lång och kort sikt.
Umeå universitet identifierar i sin jämställdhetsplan för 2022–2025 att jämställda förutsättningar för studenter att ”nå sin fulla potential utan att hindras av strukturer, fördomar och stereotypa föreställningar baserade på kön” är viktigt. Det är välkommet att analysen tar faktorer som dessa i beaktning.
Sedan höstterminen 2018, då Umeå universitet gladde sig åt en ökad andel kvinnor på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, har emellertid andelen11 kvinnor som antagits till studier datateknik minskat från 11% till 4%.
Frågan är akut, och om kvinnor fortsatt utelämnas ur formandet av vår digitala framtid kommer det ha konsekvenser på lång sikt. För Umeå universitet är det hög tid att omsätta analyser i konkret handling, och se till att fler kvinnor söker sig till de datavetenskapliga utbildningarna.
Ann-Therése Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion
9