Carl Melin, forskningsledare på Futurion
Ny forskning visar att altruism är en av huvudanledningarna till att engagera sig fackligt. Det är en av flera viktiga insikter som bör ligga till grund för fackförbundens arbete med att stärka engagemanget. När drivkrafterna för engagemang ändras måste även det fackliga arbetet göra det, skriver Futurions forskningsledare Carl Melin.
Häromveckan presenterade Futurion rapporten ”Fackligt engagemang – om medborgerligt engagemang inom fackföreningar” skriven i samarbete med Högskolan Ersta-Sköndal-Bräcke om fackligt engagemang. Rapporten gav flera intressanta inblickar i vad som får människor att engagera sig fackligt och hur fackligt engagemang skiljer sig från – och vad som är gemensamt med – andra typer av engagemang i civilsamhället. Dessa inblickar kan lära oss hur fackliga organisationer kan engagera flera aktiva och förtroendevalda i framtiden.
Civilsamhället – inklusive folkrörelser och annat föreningsliv – har en stor betydelse för ett samhälle. Mycket av de senaste decenniernas forskning inom ekonomi och statskunskap visar hur samhällen där människor interagerar jämlikt också får en starkare tillit eller socialt kapital. Något som både stärker demokratin som det ekonomiska välståndet. När vi litar på varandra blir det lättare att göra affärer. Det är ingen slump att Sverige och andra områden med ett starkt civilsamhälle – exempelvis övriga Norden och norra Italien – är relativt ekonomiskt välmående. Människors engagemang är därför något som vi ska värdesätta. Även om det är inom sektorer som vi själva kanske inte är så intresserade av.
Vad driver fackligt engagemang?
Engagemang verkar vara något som vi ärver från våra föräldrar. Futurions forskningsrapport visar tydligt att en hög andel av de som är fackligt aktiva själva har föräldrar som på olika sätt varit aktiva. Många delar det som forskarna kallar för det ”aktiva medborgarskapet”, det vill säga att vi som individer har en slags plikt att engagera oss i samhället på olika sätt. Därmed inte sagt att det inte finns aktiva och förtroendevalda som inte fått det med sig hemifrån.
Drivkrafterna till engagemang är dock flera. Fackligt engagemang och fackligt medlemskap har tidigare ofta associerats med ekonomiska villkor som exempelvis högre lön och bättre anställningsvillkor. Forskningen visar nu dock tydligt att det främst är altruistiska motiv som driver det fackliga engagemanget. De fackligt aktiva uppger i högre utsträckning att de är aktiva för att bistå och stärka kollegor och andra i branschen, snarare än för sin egen skull. Detta kan tyckas skära sig med de senaste decenniernas diskussion om ökad individualisering där det främst är egennyttan som stått i centrum. Kanske har vi underskattat människors vilja att hjälpa andra och vara del av någonting större?
Digitalt engagemang ökar
En ofta återkommande fråga är om människors engagemang minskar eller inte. I de tidsserier som gjorts går det att se en nedgång i många former av deltagande. Tydligast vad gäller traditionella politiska påverkansformer som politiska möten, demonstrationer och namninsamlingar.
Samtidigt ser vi att det digitala engagemanget ökar. Många är politiska i sina sociala medier och delar och gillar texter och annat som de uppskattar. Om det går att säga något så är det att engagemanget blivit mer individuellt och mindre kollektiv. Vi säger kanske oftare vad vi själva tycker – eller låter det ta sig uttryck i vår livsstil och konsumtion – men är mer sällan aktiva i olika organisationer.
Arbetslivet förändras och därmed även förutsättningarna för det fackliga arbetet. Här innebär inte minst det ökade distansarbetet en stor utmaning. Samtidigt kan vi konstatera att människors vilja att engagera sig och hjälpa varandra fortfarande finns där. Den fackliga utmaningen är att kanalisera detta engagemang på nya sätt. När drivkrafterna för engagemang ändras måste även det fackliga arbetet göra det.
Carl Melin, forskningsledare Futurion