Carl Melin, forskningsledare på Futurion
När ekonomin öppnas upp efter pandemin finns en berättigad oro för att de nya jobben kommer vara otrygga och att vi får en stor grupp människor med en svag ställning på arbetsmarknaden. Det innebär risk för minskad tillit i samhället och ökat stöd för populistiska rörelser och alternativa sanningar. Låt oss ta tillfället i akt och vända den nedåtgående spiralen, skriver Futurions forskningsledare Carl Melin.
Tankesmedjan Futurion har i samverkan med SOM-institutet i flera år mätt människors oro kring osäkra anställningsvillkor. Vi kan konstatera att den oron har ökat under de senaste fem åren, det vill säga även före pandemin och i ett relativt positivt konjunkturläge. Första gången detta mättes var 2016 och då var 56 procent av svenskarna oroliga för anställningstryggheten. Sedan dess har oron ökat år för år och motsvarande siffra idag är 62 procent, enligt den senaste rapporten. Siffran för LO-medlemmar hamnar på hela 81 procent.
Arbetsmarknadsoro, det vill säga risken för att bli arbetslös eller få en försämrad ställning på arbetsmarknaden, slår inte enbart mot den enskilde. Tvärtom finns det mycket forskning om hur människors värderingar påverkas av oro och av att sakna framtidstro. I en nyligen publicerad studie konstateras att stödet för populism och populistiska rörelser och partier starkt hänger samman med en oro för den egna positionen i arbetslivet.
”Under de kommande åren har vi en unik möjlighet att vända utvecklingen.
Men vi måste se till att de nya jobben är trygga jobb.”
Andra undersökningar har visat att människor med arbetsmarknadsoro även tappar i tillit. Både till samhällsinstitutioner som till andra människor. Och minskad tillit – ibland uttryckt som socialt kapital – har allvarliga konsekvenser för samhället i stort. När tilliten är låg ökar transaktionskostnaderna i ekonomin och olika konflikter förstärks. Det gör oss alla fattigare och till förlorare.
Snabb återhämtning i höst och nästa år
Under de kommande åren har vi en unik möjlighet att vända den här utvecklingen. Finansdepartementet räknar med en tillväxt på 3,2 procent i år och med huvuddelen av detta i höst, samt med 3,8 procent under 2022. Det innebär inte att lågkonjunkturen kommer att vara över, men det är en snabb återhämtning från dagens läge. Sveriges förutsättningar är dessutom bättre än många andra länders då samhället inte varit nedstängt i samma utsträckning.
När ekonomin växer går det att använda detta för att skapa nya jobb. Vaccinationstakten gör att vi vågar tro på en vändning och vi är många som otåligt väntar på regeringens öppningsplan. Men vi måste se till att de nya jobben är trygga jobb, tillsvidareanställningar med schyssta villkor arbetsgivaren tar ansvar för en god arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Det finns en berättigad oro över att många av de nya jobben i stället kommer att bestå av korta visstidsanställningar med osäkra villkor och inkomster och en svagare situation vid till exempel sjukskrivning. Argumentet för dessa otrygga, korta visstidsanställningar är ofta att de är en språngbräda in på arbetsmarknaden, men forskning visar att dessa i låg utsträckning leder vidare till tillsvidareanställningar. Istället riskerar vi att få ett arbetsliv där en del har trygga anställningar medan andra går genom hela arbetslivet och växlar mellan arbetslöshet och tillfälliga jobb. Det är ett arbetsliv som leder till svagare människor men även ett svagare Sverige.
Historisk överenskommelse
Människor som är trygga vågar satsa och gå vidare. Människor som är otrygga vänder sig inåt och tappar förtroende. Transportarbetareförbundets historiska överenskommelse med budfirman Foodora visar att även plattformsarbete kan regleras inom ramen för den svenska kollektivavtalsmodellen. Denna typ av avtal kommer dock inte till utav sig själva utan kräver facklig organisering och en vilja att – om så krävs – använda olika konfliktåtgärder. Facken kan inte heller göra allt själva utan även vi som medborgare och konsumenter bör använda vår makt till att kräva schyssta villkor. Exempelvis genom att kommuner och regioner endast handlar med företag med kollektivavtal och att vi som konsumenter låter bli att anlita företag med dåliga anställningsvillkor och usel arbetsmiljö. Om vi stöder oschyssta företag bidrar vi till en ökad otrygghet för oss själva och andra.
Carl Melin, forskningsledare Futurion
Läs mer:
Futurion svarar CUF på Expressen Debatt: ”Britt-Marie är redan otryggast”