Vem är rädd för framtiden? – seminarium om svenska folkets syn på framtidens arbetsmarknad

By 20 juni, 2017Aktuellt

Futurion har i samarbete med SOM-institutet ställt ett antal frågor om hur svenska folket ser på framtidens arbetsmarknad. Fredagen den 16 juni bjöd Futurion in till ett seminarium där resultatet presenterades av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap och föreståndare vid SOM-institutet. Presentationen följdes av kommentarer från Futurions VD Ann-Therése Enarsson och en engagerad publik. Carl Melin, samhällsanalytiker på Futurion, ledde samtalet.

Foto: Dennis Erixon

Henrik Oscarsson inledde med att berätta att svenska folket överlag har en negativ inställning till regeringens arbete. 27 procent anser att regeringen gör ett dåligt jobb. Stödet för den sittande regeringen är klart lägre än för den tidigare regeringen med Fredrik Reinfeldt som statsminister.
– Väljarnas betyg är stabilt negativt vad gäller regeringens arbete, det har under ett antal år sjunkit. En liten nyhet i årets undersökning är dock att det inte har fortsatt att sjunka efter mätningen 2015, sade han.

Svenskarna ser pessimistiskt på den ekonomiska utvecklingen de senaste 12 månaderna i Sverige och hela 51 procent anser att utvecklingen i Sverige går åt fel håll, även om siffrorna är något bättre än för 2015. SOM-undersökningen tittar på var svenskarna placerar sig på en politisk vänster-högerskala. Regeringen placeras i vänster-mitten, medan befolkningen snarare är mitten-höger. 37 procent av befolkningen ställer sig till höger och 31 procent till vänster.
– Den sittande regeringen arbetar i ideologisk motvind, men så har situationen sett ut under många år. En tydlig övervikt åt vänster har inte funnits sedan 2002, sade Henrik Oscarsson.

Viktiga samhällsfrågor
Henrik Oscarsson gick sedan vidare till att presentera vilka samhällsfrågor som befolkningen tycker är viktigast. Frågor som brukar dominera svensk politik, som till exempel arbetsmarknadsfrågor, skola, vård och omsorg samt ekonomi, har fått skarp konkurrens. Även om dessa områden fortfarande är aktuella så talas det om dem på nya sätt, vilket påverkar människors bedömningar och överväganden.

De fem viktigaste samhällsfrågorna samt hur stor andel som angett dem i en öppen fråga, siffrorna för 2015 inom parantes:

  1. Integration och immigration – 45 procent (53)
  2. Utbildning – 35 procent (29)
  3. Sjukvård – 29 procent (24)
  4. Äldrefrågor – 14 procent (13)
  5. Arbetsmarknad – 13 procent (21)

Precis som för 2015 så toppar integration och immigration listan över viktiga samhällsfrågor. 2011 var andelen som nämnde detta endast 14 procent. Arbetsmarknadsfrågorna faller påtagligt, från 21 procent 2015 till 13 procent 2016. I allt större utsträckning så kopplas frågor som rör arbetsmarknaden till integration.

Svenskarnas samhällsoro 2016
SOM-undersökningen tittar på vad svenskarna är oroade för. Till skillnad från frågan om viktiga samhällsfrågor, som mer är en nulägesbild som påverkas av aktuella händelser och nyhetsrapportering, så handlar samhällsoro om att respondenten lyfter blicken och tänker ur ett längre perspektiv.

De fem saker som oroar svenskarna mest:

  1. Förändringar i jordens klimat – 49 procent
  2. Ökad antibiotikaresistens – 49 procent
  3. Terrorism – 48 procent
  4. Miljöförstöring – 47 procent
  5. Ökad främlingsfientlighet – 45 procent

Det finns en risk med att oroa sig för mycket och att det skapas en orospolitik.
– Opinionsbildning bygger på två saker, att stilla oro och väcka entusiasm inför framtiden. Det gäller att lägga fram politik som gör dessa saker. 2015 fick vi nya ord som systemkollaps, det gjorde inte människor mindre oroliga, sade Henrik Oscarsson.

Bland väljarna är det Sverigedemokraternas sympatisörer som oroar sig mest. Även Feministiskt Initiativs väljare är oroliga, men över andra saker. Känslomässigt engagerade väljare är mer oroliga än andra.

Oro för ökad stress i arbetslivet och osäkra anställningsvillkor
Futurion har varit med och ställt två frågor i undersökningen som rör arbetsmarknaden. Dessa gäller oro för ökad stress i arbetslivet och oro för osäkra anställningsvillkor. Svaren visar att svenskarna oroar sig mer för ökad stress än för osäkra anställningsvillkor.

34 procent av svenskarna är mycket oroade för ökad stress i arbetslivet. Oron är starkare bland kvinnor än bland män. 39 procent av kvinnorna är mycket oroade för stress, motsvarande siffra bland männen är 28 procent. Personer på landsbygden är mer oroliga än personer i städer. Utbildning och inkomst verkar inte vara påverkande faktorer, däremot vilken typ av jobb en person har. Arbetare är nämligen mer oroliga för stress än tjänstemannagrupper. Även anställningsformen påverkar. Människor med tidsbegränsad anställning är mer oroliga än de med fast anställning. Sett till den politiska skalan så är personer till höger något mindre oroliga än personer som står till vänster.

För osäkra anställningsvillkor är mönstret likartat, men på något lägre nivå. 22 procent är mycket oroade för osäkra anställningsvillkor. Arbetare är en grupp som sticker ut som oroliga för osäkra anställningsvillkor. De med god inkomst är mindre oroliga än de med lägre inkomst. De som bekänner sig stå till höger är även de mindre oroliga än resten.

Fler egna företagare och mer hemarbete?
Tillsammans med Futurion har SOM-institutet även mätt inställningen till två politiska förslag som rör den framtida arbetsmarknaden:

  1. Satsa på ett samhälle med färre anställda och fler egna företagare i Sverige.
  2. Satsa på ett samhälle där ökad andel av arbetet görs hemifrån.

En övervikt tycker att det är ett dåligt förslag att satsa på ett samhälle med färre anställda och fler egna företagare. Egenföretagare är den enda grupp som tydligt ställer sig positiva till fler egenföretagare. Ideologin syns också i denna fråga, de som står åt höger är betydligt mindre negativa än de som står till vänster som har en kraftigt negativ övervikt.

Fördelningen är väldigt likartad för båda de politiska förslagen. Även för det andra förslaget, om mer hemarbete, är attityderna generellt negativa. Högutbildade är något mindre negativa än lågutbildade, och människor till vänster på den politiska skalan tycker sämre om förslaget än de till höger.

Perception av arbetsmarknaden
Henrik Oscarsson avslutade sin presentation med att berätta om svenskarnas uppfattning om ny teknik och jobbskapande. I undersökningen ställdes, på Futurions uppdrag, frågan om den tekniska utvecklingen skapar många nya jobb i Sverige. Svaren visar att uppfattningen om ny teknik har förändrats dramatiskt under 2000-talet. Tilltron till att ny teknik kan skapa många nya jobb har minskat.
– Vi har inte sett en så stor förändring i perception tidigare, sade Henrik Oscarsson. Men det är inte tilltron till själva tekniken som har minskat utan det är antagligen tilltron till att det skapar många jobb som har förändrats.

Män är mer benägna än kvinnor att hålla med om att teknisk utveckling skapar många nya jobb. Människor som bor i storstäder är mer optimistiska än personer på landsbygden. Studenter och unga människor är positiva medan 50–64 åringarna är den minst optimistiska åldersgruppen. Tjänstemän är lite mer positiva än arbetare.

Ann-Therése Enarsson kommenterade att hon var förvånad över den betydande minskningen i tilltron till att ny teknik kan skapa många nya jobb. Hon tror att det skulle kunna bero på att vi har levt med ny teknik ett tag och sett att det inte skapats så mycket nya jobb. Även hur debatten förs tror hon kan ha inverkan.
– Mycket fokus i debatten ligger på jobbförstörelse och inte på jobbkreation. Hur många trodde 2005 att vi i dag skulle ha 10 000 personer som jobbar med att konstruera appar i Sverige?, sade Ann-Therése Enarsson.

Fler jobb automatiseras
Fler jobb kommer att automatiseras och tas över av robotar. Forskning som Futurions styrelseledamot Carl Frey, Oxford University, har gjort visar att 47 procent av jobben på den amerikanska arbetsmarknaden kan försvinna. Omräknat till svenska jobb skulle det motsvara 53 procent av jobben.
– Vi måste anamma ett annat mindset och vara inställda på att alla jobb kommer att förändas, vissa mer och vissa mindre och en del i väldigt hög hastighet, sade Ann-Therése Enarsson.

Men att bromsa införandet av ny teknik tycker hon inte är rätt väg att gå. Den nya tekniken driver samhällsutvecklingen framåt och det finns snarare ett behov av att göra om utbildningssystemet.
– För att vi ska kunna rusta oss för framtidens arbetsliv krävs ett utbildningssystem som möjliggör det livslånga lärandet, som fyller på hela tiden. Dagens system har tagit oss dit vi är i dag men för morgondagens samhälle krävs andra kunskaper, sade Ann-Therése Enarsson.

Henrik Oscarsson höll med:
– Det är svårt att göra en dator bildad. För att kunna göra en omvärldsanalys måste du vara bildad i den gamla meningen. Det låter väldigt mossigt, men eventuellt är vi på väg tillbaka. Det har skett en enorm specialisering de senaste decennierna och nånstans så försvinner den generella flexibiliteten.

Ann-Therése Enarsson tycker också att vi måste prata mer om vad vi behöver lära oss. Futurion har tagit fram en rapport på det temat, Framtidens färdigheter, som visar vad robotar kan göra bra och vad vi människor kan utveckla och bli bättre på än vad robotar kan.

 

Seminariet avrundades med ett somrigt mingel. Bilder från seminariet och minglet finns på Futurions Flickr konto. Foto: Dennis Erixon.