Vad är grejen med Sverige? – film och referat från seminarium om jobb och tillväxt i en geopolitiskt osäker omvärld

Sverige är ett öppet och omvärldsberoende land i en föränderlig omvärld. Samtidigt är vi snabba till omställning, trendkänsliga och uppkopplade. Men hur påverkas vår svenska arbetsmarknad och spelplan av klimatförändringar och internationella säkerhetsfrågor? Hur ska Sverige och svenska aktörer navigera i en allt mer osäker omvärld med ståltullar, hot om handelskrig och geopolitiska förskjutningar.

Medverkande: Eva Krutmeijer, Kalle Hallding, Ann-Therese Enarsson, Kristian Skånberg, Nina von Uexkull, Mikael Sandström. Foto: Lina Nyberg

Den 18 april arrangerade Futurion ett frukostseminarium i samarbete med Mistra Geopolitics med inledande inspel från Nina von Uexkull, freds- och konfliktforskare Uppsala universitet, Kristian Skånberg, hållbarhetsekonom och Karl Hallding, Mistra Geopolitics. Därefter kommentarer från Ann-Therese Enarsson, vd Futurion och Mikael Sandström, chefsekonom TCO.

Samtalet leddes av Eva Krutmeijer, Mistra Geopolitics och Per Lagerström Futurion.

Fler bilder från frukostseminariet finns på Futurions Flickr-sida

Se livesändningen från seminariet här:

 

Referat från frukostseminariet ”Vad är grejen med Sverige?” 

av Eva Krutmeijer, kommunikationsansvarig Mistra Geopolitics

Tanken med frukostmötet var att bjuda Futurions nätverk på en strategisk omvärldsbevakning med en lite längre och vidare horisont än vanligt. Hur kan geopolitiska förändringar i omvärlden påverka förutsättningarna för framtida välstånd och utveckling i Sverige och svenska aktörers möjlighet att kombinera framgång med att bidra till en hållbar global utveckling?

Huvudbudskapet som de 40-talet frukostgästerna fick med sig hem var att konsekvenserna av geopolitiska förändringar och miljöpåverkan som i första hand påverkar andra delar av världen också har en stor effekt på små och öppna ekonomier som den svenska.

Komplexa samband
Seminariet inleddes med tre korta forskarpresentationer från Mistra Geopolitics. Nina von Uexkull vid Institutionen för Freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet inledde med ett svep över den senaste forskningen om konflikter och klimatförändringar. Sammanfattningsvis råder stark samstämmighet i forskarvärlden om att väpnade konflikter leder till ökad sårbarhet för klimatförändringar. Åt andra hållet är pilen svagare. Det finns mycket som pekar på att perioder av torka leder till konflikter, men då är torkan en av flera faktorer som utlöser konflikten. Bilden är mer mångfacetterad.

 

Forskarna kan konstatera att konflikter leder till en ökad sårbarhet för klimatförändringar. Att motsatsen också skulle gälla, att klimatförändringar leder till konflikter, är ett mer osäkert orsakssamband. Det är många faktorer som leder till konflikt, där klimatförändringar bidrar, men sambanden är mer komplexa än man tidigare trott.

Nina von Uexkull berättade också att konfliktdrabbade länder är mer jordbruksberoende än andra. Torka, översvämningar och andra klimatrelaterade händelser drabbar människor dessa länder extra hårt. Ungefär 60% av de 815 millioner människor som lider av hunger idag lever i skuggan av olika konflikter. Avslutningsvis menade Nina att socioekonomiska förändringar kan komma att ha en avgörande betydelse för konflikttrender framöver.

Näste talare, forskaren och tidigare TCO-utredaren Kristian Skånberg, visade hur den här typen av forskning är relevant för fackförbunden. Sverige har ett förhållandevis starkt utgångsläge och bra förutsättningar att styra mot FN:s Globala Mål. Men vi måste lyfta blicken och se längre än så.

Nytt osäkert paradigm?
Morgonens sista talare Karl Hallding från SEI (Stockholm Environment Insitute) knöt ihop diskussionen genom att visa hur det svenska välståndet byggts upp under en period under efterkrigstiden med enastående global utveckling mot fri handel och öppenhet. Men nu börjar vi se signaler på svagare global tillväxt, ökande konflikter och protektionism. Är den här utvecklingen tillfälliga ”hack i kurvan” eller ett tecken på bestående trendbrott? Och vad blir i så fall konsekvenserna för det handelsberoende landet Sverige?

Diskussionen som följde som inleddes med kommentarer av Ann-Therese Enarsson, vd Futurion och Mikael Sandström, chefsekonom TCO. Att Sverige som litet land är beroende av att samverka med andra – och vikten av att på olika sätt stärka resiliens och tillit blev ett par teman som dialogen kretsade kring.

Slutfrågan till panelen kom från publiken. Om ni fick välja ett ord som tillägg till ordet hållbarhet, som skulle bli ledord just för Sverige, vad skulle det vara? Resultatet blev:

”Grejen med Sverige” är att vi kombinerar hållbarhet med

  • Utveckling
  • Globala målen
  • Jämlikhet
  • Förtroende
  • Bygga och bygga om
  • Dialog

Ta del av mer forskning från Mistra Geopolitics på www.mistra-geopolitics.org