”Ökade klyftor ökar rädslan för att tappa mark”

By 14 mars, 2018Aktuellt

Det är ett faktum att stora grupper i västvärlden stått stilla och stampat under lång tid, medan de allra rikaste dragit ifrån. Med växande klyftor kommer personer i mitten att ha mer att förlora än tidigare. Den politiska kraften i rädslan för detta ska inte underskattas. Det skriver Marika Lindgren Åsbrink, utredare på LO, i en kommentar till Futurions rapport Populismens verkliga orsaker – om automatisering och andra förändringar i arbetslivet.

”Vilka röstade fram Hitler till makten? Frågan är välstuderad i forskningen, och att depressionen bidrog till nazisternas framgångar är okontroversiellt. Att ekonomiska faktorer påverkar röstningsbeteende i allmänhet, och för vissa partier i synen rhet, är tämligen självklart. Men det kan ske på olika sätt.

För tio år sedan använde forskarna Gary King, Ori Rosen, Martin Tanner och Alexander F Wagner moderna statistiska metoder för att på nytt analysera vilka NSDAP:s väljare var. De kom fram till att den ekonomiska krisen fick olika grupper att reagera olika: Arbetslösa, eller anställda med hög risk för arbetslöshet, vände sig oftare till kommunisterna eller i viss mån till socialdemokraterna. Andra personer, som visserligen drabbades hårt ekonomiskt av krisen, men inte riskerade arbetslöshet – exempelvis småföretagare och hushållsarbetare – röstade oftare på nazisterna.

Av debatten om populismens framväxt kan man ibland få intryck av att det någonstans måste finnas en enkel förklaring. Eller snarare; hypoteser om förklaringar avfärdas ofta på ett simplistiskt sätt. Ojämlikhet sägs inte ha något med saken att göra, eftersom det vanligen inte är de sämst ställda som röstar på (höger)populistiska partier – vilket är sant. Men då jämför man också äpplen med päron. Ojämlikhet handlar per definition om hela inkomstfördelningen, inte bara de längst ner. Alla kan tänkas påverkas av den – såväl de rikaste som de fattigaste och alla däremellan.

Komplexa samband
Även sambanden på arbetsmarknaden är komplexa. Det är uppenbart inte så enkelt som att exempelvis en viss nivå på arbetslösheten automatiskt leder till ett visst stöd för populistiska partier. Men det finns gott om forskning som visar precis det som Futurions rapport pekar på: att faktorer på arbetsmarknaden spelar roll för framväxten av populismen.

Precis som att King och hans forskarkolleger visar att personer i olika positioner på arbetsmarknaden verkar ha reagerat olika på 30-talets ekonomiska kris i Weimarrepubliken, finns det forskning som pekar på att personer i dagens Europa reagerar olika politiskt på arbetslöshet i länder med respektive utan sociala skyddsnät. När arbetslöshetsersättningen eller anställningstryggheten är sämre, leder arbetslöshet till högre högerpopulistiskt stöd. Är de höga skyddar de istället mot detsamma.

Ibland görs i debatten en åtskillnad mellan ekonomiska och kulturella förklaringsmodeller. Men ingen människa lever i varken ett ekonomiskt eller ett kulturellt vakuum. Socioekonomi och sociokultur interagerar med varandra, precis som att ”hårda” faktorer på arbetsmarknaden interagerar med normer och värderingar hos människor.

Sjunkande social status viktig faktor
Två av de studier som nämns i Futurions rapport pekar just på detta: Noam Gidron och Peter A Hall har visat att den sociala statusen har sjunkit hos lågutbildade män i västländer över tid, och att det har ett samband med stödet för högerpopulism. Sirus Dehdari har visat att varsel ökade antalet röster på SD i valet 2010, och att effekten var större i bostadsområden där det nyligen flyttat in många utlandsfödda. Återigen: människor reagerar inte likadant på samma fenomen. Reaktionen beror både på ställning och erfarenheter hos den enskilda människan, och på samhället hon bor i, exempelvis vad gäller graden av socialt skydd.

Det är lätt att föreställa sig att en människa under hot – upplevt eller reellt – reagerar annorlunda än en människa som är trygg. Att vara generös mot andra är enkelt när man känner att det går bra också för en själv. Det är lättare att välkomna teknologisk utveckling om man känner sig säker på att klara sig också på en omstrukturerad arbetsmarknad.

Det är ett faktum att stora grupper i västvärlden stått stilla och stampat under lång tid, medan de allra rikaste dragit ifrån. Med växande klyftor kommer personer i mitten att ha mer att förlora än tidigare. Den politiska kraften i rädslan för detta ska inte underskattas.”

Marika Lindgren Åsbrink
Utredare och ansvarig för LOs jämlikhetsutredning