Futurion medverkar i Digital Frontrunners

Sverige är ett av de länder som pekas ut som en Digital Frontrunner. Med goda förutsättningar att verkligen dra nytta av digitaliseringen. Men då krävs det rätt typ av politiska beslut och initiativ för att höja den digitala kompetensen. Inte minst för de som redan befinner sig mitt i yrkeslivet. Futurion medverkar nu som inspiratör i Digital Frontrunners en serie högnivå-workshops för ledande tjänstemän i Skandinavien, Baltikum och Benelux, arrangerade av Nesta i samarbete med Google.

Per Lagerström tillsammans med Olivia Chapman och Jack Orlik, programchef respektive forskare vid Nesta.

 

Den 14 maj arrangerade den brittiska forsknings- och innovationsorganisationen Nesta/Readie i samarbete med Google den första i raden av workshops inom ramen för Digital Frontrunners där målet är att dela erfarenheter, goda exempel och hitta nya och innovativa initiativ för att flera människor skall få den digitala kompetens som krävs för framtidens arbetsliv.

Vid workshopen deltog erfarna tjänstemän från departement, myndigheter och expertorganisationer i Skandinavien, Baltikum och Benelux och som utifrån inspel från bla Futurion, den finska tankesmedjan Demos och Kompetanse Norge   diskuterade gemensamma utmaningar och nycklar till en ökad digital kompetens.

Livslångt lärande på arbetsplatser
Det råder en bedövande enighet om att strukturen på utbildningssystemet, där vi går länge i skolan när vi är unga och sedan hoppas att den kunskapen räcker för resten av livet, sedan länge har slutat fungera. Istället är det livslångt lärande som gäller. Och framförallt lärande i arbetslivet. En av de stora utmaningarna för politiska beslutsfattare är dock att det både råder en akut brist på digital spetskompetens, samtidigt som en del av befolkningen inte ens är en del av det digitala samhället.

En del av workshopen hölls på Googles nyöppnade Digitalakademin i centrala Stockholm. En pop-up lokal för den som behöver höja sin digitala kompetens. Ett stort problem för många som försöker öka sin digitala kompetens är att bilden av vad som menas med digital kompetens är diffus, utbudet av olika typer av kurser och utbildningar stort, men kopplingen till den egna karriären eller livssituationen svag.

Tillsammans med Arbetsförmedlingen och Almi har Google försökt att råda bot på detta genom satsningen på Digitalakademin och webbplatsen digitalajag.se där vem som helst kan skaffa sig grundläggande digitala färdigheter i flera olika moduler.

Även Nesta/Readie har genom sin nya guide Delivering digital skills bidragit med en tydlig struktur för tjänstemän och beslutsfattare som arbetar med digital kompetensutveckling. Guiden tar sitt avstamp i fem olika typer av kompetensutmaningar som också leder till helt olika typer av förslag på insatser. För kompetensutveckling handlar inte bara om utbildningsmoduler utan i grunden ofta om saker som kultur, motivation, ledarskap, resurser och tillgång till utbildning.

Ny syn på lärande
Men framtidens färdigheter handlar inte alls bara om digital kompetens. I Futurions rapport Framtidens färdigheter i ett digitaliserat arbetsliv är det tvärtom så kallade soft skills – mjuka färdigheter – som lyfts fram. Färdigheter som det är svårt att lära sig genom att gå en kurs eller utbildning. Här krävs snarare en ny syn på lärande och kunskap. Och för att få fart på det ständiga lärandet behövs ett förändrat tankesätt. Flera deltagare menade att det behövs en ny syn på lärande, en uppdatering och en bättre validering av informell kunskap och kompetens.

Workshopen i Stockholm var en första dialog och idémöte och kommer under 2018/2019 att följas upp av en serie workshops där dessa policyidéer analyseras, utvecklas och i slutet av processen presenteras som policyrekommendationer för ökad digital kompetens. Nästa workshop äger rum i Haag i slutet av juni.