Fackens utmaningar i pandemins spår

By 18 september, 2020 Insikt & åsikt, Aktuellt

Den största effekten av coronakrisen är att förändringar som redan var på väg accelererar. Det vill säga att sådant som kanske skulle ske på 2-10 års sikt i stället sker på några månader. I dessa fall kommer det inte att bli någon återgång till ”det normala” eftersom förändringen redan var på gång, om än i en mycket långsammare takt. Det går att beskriva detta som att strukturomvandlingarna på arbetsmarknaden skyndas på.

Carl Melin, forskningsledare på Futurion

Ett exempel på detta är antalet konkurser inom detaljhandeln. Visst är det på många sätt tråkigt att butiker går under. Men mycket tyder på att dessa företag ändå inte var långsiktigt livskraftiga. Och det hade förmodligen även varit fel att använda statliga räddningspaket för att hålla liv i dem. Nu gick de under några år tidigare än vad som annars hade skett. Detaljhandeln utvecklas på många sätt så att high-end överlever då det finns konsumenter som vill köpa exklusiva varor med god rådgivning i butiker medan low-end – där låga priser är det avgörande – flyttar till nätet. Amazon planerade att etablera sig i Sverige redan före pandemin även om det nu blir i höst som detta blir verklighet. Då ökar trycket ytterligare på en marknad med stenhård konkurrens.

Det som sker inom detaljhandeln är endast ett av flera exempel på processer som skyndas på. Den mest dramatiska förändringen för många arbetstagare – främst tjänstemän – är distansarbetet. Tjänstemän har på kort tid fått lära sig att hantera ett antal nya digitala verktyg för onlinemöten. Tekniken har funnits länge men främst använts inom tech-sektorn, men nu används de av i princip alla svenska kontorsanställda. Utvecklingen mot distansarbete är en logisk följd av höga boendekostnader i storstäderna, långa pendlingstider och arbetsgivare som velat spara på lokalkostnader. Även om kontorslandskap ofta lyfts fram som en ”kreativ lösning” så har den främsta drivkraften handlat om att minska kostnaderna, det är billigare att låta människor dela på stora rum i stället för att ha egna kontor. Kontorslandskap gör att arbetsuppgifter som kräver koncentration ofta i stället utförs i den egna bostaden. Genom att låta arbetstagarna i högre utsträckning arbeta hemifrån kan även landskapen göras mindre. En del har beskrivit arbetsplatsen som en historisk parentes. Före industrialismen var det vanligt att människor arbetade i hemmet och det kommer att bli vanligare i framtiden, även efter coronakrisen.

Visstidsanställningar riskerar att bli norm
En annan trend handlar om visstidsanställningar och andra atypiska anställningsformer. I flera länder har detta blivit vanligare genom inte minst jobb i den så kallade gig-ekonomin. Många arbetsgivare tycker att detta ger en större flexibilitet men de minskar samtidigt arbetstagarnas trygghet. I vissa fall är den typen av anställningar helt rimliga – exempelvis vid tillfälliga projekt, behov av spetskompetens under begränsad tid eller vid stora arbetstoppar. Men när det utvecklas till norm så leder det till ett mer otryggt arbetsliv.

I Sverige har vi inte haft en motsvarande utveckling och andelen visstidsanställda ligger över tid på en stabil nivå kring 15 procent av arbetskraften. Även i Sverige har vi dock sett en utveckling då andelen mer otrygga visstidsanställningar ökat medan exempelvis vikariat har minskat.

Det finns en risk för att coronakrisen leder till en högre andel otrygga anställningar om fasta jobb som försvinner inte kommer tillbaka samtidigt som många av de jobb som skapas efteråt riskerar att få mer otrygga arbetsformer. Detta är något som bland annat German Bender från tankesmedjan Arena Idé pekat på som en stor facklig utmaning efter krisen.

Strukturomvandlingen av detaljhandeln, det ökade distansarbetet och mer otrygga anställningsformer är bara tre exempel på utvecklingstendenser som länge varit tydliga men där tempot ökat kraftigt som en följd av pandemin. Det gör att de aktörer som tidigare endast varit medvetna om att de behöver hantera dessa – men skjutit det framför sig – akut behöver ta sig an frågorna. Resiliens – förmågan återhämta sig efter störningar genom att anpassa och utveckla sig – blir allt viktigare. Företag och organisationer som inte är resilienta kommer i stor utsträckning att gå under.

Fackliga utmaningar efter krisen
Det är tydligt att de processer som nu påskyndas av coronakrisen innebär ett antal utmaningar för arbetstagarna och deras organisationer, det vill säga fackföreningarna. Futurion vill därför peka på ett antal fackliga utmaningar nu och efter krisen:

  1. Säkra kompetensutvecklingen inom sektorer med stor digital transformering
    Automatisering och digitalisering innebär att många jobb försvinner, andra skapas och de allra flesta förändras. Ett tydligt exempel som nämnts ovan är detaljhandeln men detta sker även inom industrin och stora delar av tjänstesektorn. De som arbetar inom dessa sektorer behöver få de digitala färdigheter som krävs för att kunna konkurrera om de jobb som kommer att finnas i framtiden. Just nu är dessutom många arbetstagare permitterade från sina arbeten. Det vore ett misstag att inte använda den tiden till att fylla på deras kunskaper. Fackföreningarna har ett stort uppdrag att säkerställa att medlemmarna får den kompetensutveckling de behöver och den kommer att kräva insatser både från stat och arbetsgivare.

  2. Arbetsmiljöarbetet behövs även på hemmakontoret
    Fackföreningarna måste säkerställa att arbetstagarna har en god fysisk och psykisk arbetsmiljö även när de arbetar på distans. När hemmaarbetet endast sker någon dag i månaden är det inget stort problem att soffan och köksbordet inte är utformade utifrån den bästa arbetsställningen. Men om arbetet till 20-80 procent sker i bostaden har det stor betydelse om arbetstagarna inte kan sitta rätt, kan ställa in höjden på skrivbordet eller har en fullgod skärm till datorn. Eftersom möjligheten att arbeta hemifrån tidigare ofta setts som en förmån är detta för många en ny diskussion. Men om distansarbete inte ska få konsekvenser i form av dåliga ryggar så måste den fysiska arbetsmiljön fungera. Det rimliga här är också att kostnaden för detta ligger på arbetsgivaren och att insatser inte heller förmånsbeskattas. Även den psykosociala arbetsmiljön behöver säkras på olika sätt. Arbetsgivaren har ett ansvar gällande exempelvis stress och missbruk och att inte arbetstagarna arbetar för mycket. Risken är stor att arbete och fritid ”glider ihop” vid långvarigt hemmaarbete och det är vare sig bra för arbetsprestationen eller för arbetstagarnas återhämtning. Att vara chef för människor som distansarbetar är inte alltid lätt och arbetsgivarna behöver därför ge cheferna de redskap och kunskaper som dessa behöver. Det finns idag olika digitala verktyg för att övervaka arbetet som sker på hemmakontoren. En del av dessa verktyg är oproblematiska men andra kan påverka arbetstagarnas integritet. Här behövs en balans och transparens om vad och på vilket sätt som sådana verktyg används.

  3. Säkra anställningstryggheten
    Under de senaste decennierna har anställningstryggheten i Lagen om anställningsskydd (LAS) luckrats upp vid flera tillfällen och vi ser även en utveckling där visstidsanställningar och andra atypiska anställningsformer blir vanligare. Utvecklingen riskerar att skyndas på ytterligare som en följd av pandemins ekonomiska effekter. För den enskilde arbetsgivaren kan det ibland vara nödvändigt med sådana lösningar men ofta används de på ett sätt som endast handlar om att förflytta affärsrisker till arbetstagarna. För fackföreningarna kommer det även i framtiden vara en central uppgift att säkra anställningstryggheten. Både genom att värna tillsvidareanställningen som norm men också genom att stärka skyddet för visstidsanställda och säkerställa att den typen av anställningsformer inte missbrukas på olika sätt. En annan viktig del i att reellt säkra anställningstryggheten handlar givetvis om kompetensutvecklingen. Arbetsgivarna ska ha en skyldighet att erbjuda kompetensutveckling och arbetstagarna behöver detta för att ha en möjlighet att vara fortsatt konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Kompetens kommer alltid vara viktigare än formella anställningsformer. För näringslivet i stort finns det också stora fördelar med trygga anställningar. Det skapar modiga och självständigare medarbetare som vågar fatta beslut och ifrågasätta. Otryggheten leder däremot till rädsla och överdriven försiktighet. Det är också därför det är nödvändigt att eventuella förändringar av turordningsreglerna inte sker på ett sådant sätt som ökar otryggheten i arbetslivet.